2022-01-27

Myten om kommunens tunga skuldbörda av Ulf Nymark

För andra året i rad går Lunds kommun med ett kraftigt överskott. Nära nog en halv miljard beräknas överskottet, ”vinsten”, för år 2021 bli. Året dessförinnan var det nästan lika stort. Och för båda åren betydligt mera än det budgeterade överskottet. Det stora överskottet beror bland annat på större skatteintäkter än beräknat och värdet av avsättningar för pensioner har stigit. Framför allt är det de stora statliga bidragen för pandemin som har bidragit till storvinsten. Det är pengar som är avsedda att sättas in i verksamheter som drabbats av pandemin: skola, barn, omsorg, kultur- och fritid etc.

      

Statliga pandemibidrag används på fel sätt
Den borgerliga kvintetten har vägrat använda pandemibidragen fullt ut i verksamheterna. I stället används överskottet till att betala av på kommunens lån och till att finansiera investeringar.
   Är det då inte bra att betala av på lånen? Jo, det kan det vara i vissa lägen. Lån med taskiga villkor är det förstås bra att göra sig kvitt. Några sådana lån har inte Lunds kommun. Och när räntorna stiger kan det också vara vettigt att betala av på lånen. Men inte i nuvarande läge med lån som i princip inte kostar någonting!

15 miljarder i skulder …
Men visst är det väl sund ekonomisk politik att slippa ta lån för investeringar? Är det inte vettigt att inte lägga skuldbörda på kommande generationer? Förtroendevalda inom alla läger, i synnerhet borgerliga politiker, brukar jämra sig över kommunens skuldbörda. Visst låter det mycket med en skuld på nära 9 miljarder för Lunds kommun. Och ser vi till den samlade lånesumman för hela ”kånnsörnens” (som det numera heter på den bolagsjargong som nu alltmer breder ut sig i kommunen), dvs. kommunens och dess bolags) skulder ter det sig ytligt sett ännu värre: 15 miljarder i skulder sammanlagt.

… men många miljarder mer i tillgångar
När dessa siffror presenteras ”glöms” oftast bort att balansera detta mot kommunen och dess bolags tillgångar. Enbart kommunens anläggningstillgångar uppgår till 12 miljarder (se not nedan!) Om en inkluderar bolagens anläggnings-tillgångar blir summan dryg 22 miljarder. Anläggningstill-gångarna överstiger alltså skulderna med 7 miljarder!

Investeringar till nytta för kommande generation
En kan alltså konstatera att det finns god marginal för Lunds kommun att ta ytterligare lån för investeringar. Fast ska kommande generationer belastas med de lån som vi tar idag? Ja, varför inte? Det är ju framför allt för framtida generationer som kommer att ha den huvudsakliga nyttan dagens investeringar i skolor, bostäder, idrottsanläggningar, ridhus med mera.

Använd överskottet för att rusta upp välfärden
Kommunen ska givetvis använda merparten av överskottet för att stärka verksamheterna inom välfärden: skola, vård, omsorg, arbetsmarknad, social service i vid bemärkelse.
   Att Lunds kommun skulle vara tyngd av skulder är en myt. Nästa gång kommunstyrelsens ordförande Sandberg (L) med darr på rösten går ut och säjer att kommunens skuldbörda belastar varje invånare med si eller så många tusenlappar: tänk på att han bara talar om ena halvan av balansräkningen: tillgångarna nämns inte. Lundabornas andel i kommunens tillgångar överstiger med extremt god marginal skulderna.

NOT
Sifferuppgifterna gäller år 2020. ”Kånnsörnens” bokslut för år 2021 är ännu inte klart. Jag har här valt att utgå från anläggningsvärdet (värdet på bland annat mark, byggnader, tekniska anläggningar) på tillgångarna. Anläggningsvärdet bygger på anskaffningsvärdet. Tunga poster i anläggningarna som byggnader och mark betingar givetvis idag i allmänhet ett betydligt högre värde än anskaffningsvärdet. Så t ex beräknas marknadsvärdet på LKFs fastigheter uppgå till 15 miljarder. Men kommunens tillgångar ska ju inte säljas ut, så därför kan det vara rimligare att hålla sig till anläggningsvärdet.

Inga kommentarer: