Därför segrade talibanerna i Afghanistan av Gunnar Stensson

Det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjetunionen utkämpades ofta i tredje världen eller i beroende länder och ledde till förödande övergrepp. Det bör man vara medveten om idag när ryska arméer inringat Ukraina och USA skickar trupper till Europa.
   Sovjetunionens invasion i Afghanistan 1978 slutade efter tio år med att de ryska trupperna tvingades lämna landet. Då hade 1,3 miljoner afghaner mist livet och 5 miljoner tvingats fly.  Efter ytterligare några års inbördeskrig kunde talibanerna etablera en islamisk nationalstat.
   USA:s på lögner grundade invasion i Irak 2003 förödde landet och skapade IS.
   USA:s invasion i Afghanistan efter 11 september 2001 slutade med tillbakadragandet ur Kabul 2021. Hur många människoliv kriget kostat det afghanska folket finns det ännu inga bekräftade siffror på. En miljon? De offrades för att skydda USA mot terrorism.
   För en månad sedan besökte en afghansk regeringsdelegation Oslo för att vädja om bistånd mot svälten som orsakats av 40 år av supermaktsinvasioner och den missväxt som är en följd av klimatuppvärmningen.
   Den amerikanske historikern Carter Malkasians klarlägger händelseförloppet i sin genomgripande analys The American War in Afghanistan. A History, Oxford university 2021.
   Han fastslår – i skarp motsats till den gängse bilden – att den stat som talibanerna etablerade efter Sovjetunio-nens nederlag fungerade, att våldet där var begränsat och att lag och ordning övervägde. Talibanerna lyckades stoppa krigsherrarnas anarki. Deras traditionella islam kunde kontrollera kaoset och säkrade därigenom talibanernas uthållighet. De blev visserligen överrumplade av USA:s plötsliga angrepp 2001, men under det 20-åriga krig som följde byggde de upp det motstånd som tvingade USA att fly från Kabuls flygfält.

Under de tjugo år som den USA-stödda regeringen härskade i Kabul skedde en historisk omvandling av Afghanistan.

            

Två skilda samhällsalternativ uppstod. I regeringskontrollerade områden upprättades en demokratisk regim efter västerländskt mönster, kvinnorna blev jämställda, barnen fick tioårig skola, en sorts marknadsekonomi infördes. Korruptionen var visserligen förödande och det hela byggde på amerikanskt beskydd och amerikanska pengar men afghanerna fick trots allt en föreställning om ett demokratiskt alternativ. Kabuls folkmängd steg till 5 miljoner. Många hoppades att den amerikanska närvaron skulle fortsätta så att ekonomin och det relativt fredliga tillståndet i Kabul kunde bestå. Hela tiden förhärjades landsbygden.
   Samtidigt konsoliderades det talibanska styret på landsbygden med gemensamt omfattade islamiska lagar och värderingar, en religiös tro (som delades av många i Kabul) och ett nationalistiskt motstånd mot utländsk närvaro. Folket längtade framför allt efter fred och trodde att den kunde vinnas genom seger för talibanerna.

Talibanerna står nu inför uppgiften att försona och samordna de båda alternativen. De måste dessutom bekämpa internationella terroristgrupper som IS och al Qaida. De måste upphäva sin internationella isolering. De måste tillämpa allt det moderna kunnande som finns i Kabul. Trossatser måste ifrågasättas. De måste försörja folket. Ett viktigt steg i det arbetet var den afghanska regeringsdelegationens besök i Norge för en månad sedan.

P.S. Jag återkommer i nästa VB med Malkasians analys av orsakerna till USA:s nederlag och vad som kunnat göras för att få ett slut på ett krig som inte kunde vinnas och som varade fem år längre än Vietnamkriget.
   Malkasians historia avslutas våren 2020. USA:s uttåg i augusti 2021 blev ett mer förödande nederlag än han kunde föreställa sig.