2007-01-18

Bokslut från en mandatperiod
av Gunnar Stensson

Inför verksamhetsåret 2006 såg utbildningsnämnden med förväntan fram emot att de projekt som inletts under mandatperioden skulle fullföljas: bland annat planeringen inför den nya gymnasieskolan GY 07 och den framtida dimensioneringen av gymnasieskolan, genomförandet av den internationella skolan, förflyttningen av IV-programmet från Magle till Vipan och utvidgningen till heltidsstudier, utbyggnaden av Katedralskolan, lösningen av Spykens lokalproblem beträffande repetitions- och konsertlokaler och utvecklingen av ett effektivare och mer förfinat system för kontinuerlig kvalitets- och attitydmätning (hypergene), som redan kommit till flitig användning i skolornas kvalitetsredovisningar.
Vi hoppades också på en topplacering i Lärarförbundets ”Bästa skolkommun”, men fick nöja oss med en tredjeplats. Beträffande de parametrar som gäller gymnasieskolan låg vi i topp och bidrog också till Lommas andraplatsplacering. Lunds placering 2007 kommer att avgöras av vad som gjorts under år 2006.
Lunds gymnasieskolor har detta läsår fler elever än någonsin tidigare, men trots detta måste nämnden samtidigt fokusera på de omstruktureringar som ett prognosticerat minskat elevantal från år 2010 och framåt skulle nödvändiggöra. Frågan är om nedgången blir så stor som prognoserna förutspår med tanke på tillväxten i regionen och den starka befolkningsökningen både i Lund och samverkanskommunerna.
Tillväxten har lett till ett ökat byggande, något som i sin tur ökat efterfrågan på byggnadsarbetare, vilket fått den naturliga konsekvensen att söktrycket på byggprogrammet blivit större. Efter förhandlingar med branschen kunde nämnden öka intagningen till byggprogrammet, vilket var bra, trots att det samtidigt ökade lokalproblemen på Spyken.

Valutgången
Valutgången svepte många pjäser från spelplanen. Nästan i samma stund som jag undertecknade utbildningsnämndens anhållan om riktat statsbidrag till Komvux meddelades att den nya regeringen avskaffat det och att anslaget generellt sänkts med 30 procent.
Genomslaget i form av minskad intagning till Komvux blir inte så stort under innevarande år eftersom en av utbetalningarna av föregående års statsbidrag återstår, men följande år slår det med full kraft. Det blir en uppgift för den tillträdande nämnden att minimera skadorna.
Allianspartierna beslöt omedelbart efter maktövertagandet att genomföra en organisationsreform som för vår del innebär att utbildningsnämnden tar över de ansvarsområden som legat på centrala skolnämnden. Antalet ledamöter i utbildningsnämnden ökar till tretton.
Jag menar, som jag många gånger framhållit, att det hade varit bättre att behålla centrala skolnämnden för att handlägga övergripande frågor som t ex utredningen om införandet av den internationella skolan. Den nya utbildningsnämnden får nu en oklar ställning som samtidigt överordnad och sidoordnad med övriga skolnämnder. Den blir, tillsammans med kanslipersonalen, tungt belastad med sitt stora ansvarsområde och flera akuta svåra frågor.
Den nödvändiga reformen av gymnasieskolan skjuts åter på framtiden. Förhoppningsvis kan den inledas tidigast i slutet av den nya mandatperioden. Den kan underlättas av att politisk enighet råder om många av de föreslagna reformerna.
Slutligen vill jag nedan mer ingående ta upp några av de akuta problem som snabbt måste lösas.

Katedralskolans utbyggnad
Under år 2005 ägnade nämnden stor uppmärksamhet åt planeringen av Katedralskolans utbyggnad. Redan hösten 2004 hade Arbetsmiljöverket krävt snabba åtgärder bland annat för att eleverna skulle få möjlighet att inta sin lunch i lugn miljö. I slutet av 2005 beslöt utbildningsnämnden att utöka matsalens yta genom att bygga en förbindelselänk till huvudbyggnaden, inreda flyglarnas vindsvåningar och bygga ett nytt våningsplan över matsalen. Pengar till investeringen beviljades av kommunstyrelsen i början av år 2006. I början av detta år tycktes allt gå som på räls, rationellt och snabbt.
Tills det plötsligt blev stopp. Ett överklagande stoppade utbyggnaden. Problemen förblev olösta under hela 2006. Det drabbade elever, lärare och annan personal.
Situationen förvärrades, både som en följd av den internationella skolans stora succé och av utbildningsnämndens beslut i oktober att Handels- och administrationsprogrammet skulle stanna på Katedralskolan. Lokalbehovet ökade.
Oron på Katedralskolan har naturligtvis växt under höstterminen. Det är mycket angeläget att nå en snar lösning på problemen.

ISKL, International School of Lund - Katedralskolan
I oktober 2004 gav kommunstyrelsen centrala skolnämnden uppdraget att arbeta fram ett förslag till en internationell skola (från 6 års ålder) med förankring inom näringslivet, universitetet och intresserade kommuner inom SSSV. Drygt ett år senare, den 16 mars 2006, var förslaget klart och centrala skolnämnden rådde kommunstyrelsen att uppdra åt utbildningsnämnden att starta en internationell skola inom IB-konceptets ram på Katedralskolan, som i februari 2006 anmält sitt intresse. Den 6 april beslöt kommunstyrelsen i enlighet med förslaget och den 27 april tog kommunfullmäktige samma beslut.
Vid marsmötet hade utbildningsnämnden förklarat sig villig att starta den internationella skolan. Den skulle lokaliseras till Parkskolan – Katedralskolan väster. Efter ett intensivt och skickligt utrednings- och administrationsarbete från personal såväl på utbildningskansliet som i Katedralskolan, bland annat studiebesök på International School of Copenhagen – CIS, var det dags för en festlig invigning av ISLK, International School of Lund - Katedralskolan, den 1 september. Solen sken, de internationella familjerna var samlade och barnen sjöng.
Ett problem var att succén blivit för stor. I stället för det beräknade antalet om högst 15 elever hade 55 elever tagits in, eftersom de uppfyllde de strikta antagningskriterierna. Med nya årgångar kommer elevantalet att öka.
I beslutet den 6 april hade kommunstyrelsen dessutom gett utbildningsnämnden i uppdrag att utreda frågan om en internationell förskola för barn mellan tre och fem år, samlokaliserad med den internationella skolan. Sedan utredningen genomförts konstaterade utbildningsnämnden den 13 december 2006 att det på grund av lokalsituationen inte är möjligt att starta en samlokaliserad internationell förskola för närvarande. Skoldirektören fick i uppdrag att inventera lokaliseringsmöjligheterna ytterligare.
Behovet av den internationella förskolan är stort och alla möjligheter att tillgodose det måste prövas. Detsamma gäller den internationella skolans behov av större lokaler.

GY-07
Redan i mars 2003 inledde utbildningsnämnden arbetet för en nödvändig förnyelse av gymnasieskolan med utgångspunkt från utredningen ”Åtta vägar till kunskap”. En hel del arbete hann genomföras innan regeringen till vår besvikelse drog tillbaka förslaget.
I januari 2006 kom en ny chans. Utbildningsnämnden beslöt då om en översyn av det kommunala gymnasiala utbildningsutbudet. Utgångspunkten var denna gång regeringsbeslutet om en revidering av gymnasieskolan, Gymnasieskola 2007 (Gy 07), enligt propositionen ”Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan”, prop 2003/04:140. Gy 07 skulle träda i kraft 1 juli 2007.
I mars ägnade utbildningsnämnden, samverkanskommunernas representanter och gymnasiecheferna en intensiv utbildningsdag åt att diskutera förslag för organisering och lokalisering av program och programinriktningar i gymnasieskolorna på kort och lång sikt.
Bland annat fastslogs att program med likartat innehåll och program som berikar varandra bör placeras på samma skola, att naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program bör placeras på samma skola och att samtliga inriktningar på programmen ska erbjudas samt att yrkesförberedande program inte bör splittras på flera skolor.
Dessa principer kom att ligga till grund för ett förslag som presenterades för nämnden i september. Referat av förslaget publicerades i pressen och kom att diskuteras intensivt av elever och lärare i berörda skolor, liksom i valdebatten. En genomgående kritisk synpunkt var att förslaget innebar en renodling så att teoretiska program hamnade på vissa skolor och yrkesförberedande på andra.
Jag menar att föreställningen om en entydig uppdelning i studieförberedande och yrkesförberedande program är felaktig. Många yrkesförberedande program som t ex elprogrammet har ett stort teoretiskt innehåll. Alla yrkesförberedande program kan genom tillval bli studieförberedande.
Valutgången ändrade förutsättningarna genom att alliansregeringen förkastade Gy 07, vilket innebar att den länge förväntade reformen av gymnasieskolan sköts på framtiden Utbildningsnämnden tog vid sitt oktobersammanträde endast de beslut som var nödvändiga för skolpresentationerna i november inför valet till gymnasieskolan. Bland annat att samhällsvetarprogrammet och natur- och humanvetarprogrammet på Vipan inte ska erbjudas hösten 2007, eftersom betygsintagningssystemet lett till en dramatisk minskning i antalet sökande, att handelsprogrammet, som enligt kansliets förslag skulle flyttas från Katedralskolan till Vipan, stannar kvar på Katedralskolan, trots lokalsvårigheterna där, samt att hippologiprogrammet ska stanna kvar på Vipan.
Men frågan om den framtida gymnasieskolans struktur och lokalisering i Lund är lika akut som tidigare och måste lösas i samband med en reform av den svenska gymnasieskolan.

Tack!
Slutligen vill jag rikta ett tack till samtliga ledamöter i utbildningsnämnden, till samverkanskommunernas representanter, till utbildningskansliets tjänstemän på alla nivåer, kvinnor och män, till skolledare, lärare och annan personal i Lunds gymnasieskolor och Komvux samt till Katedralskolans skolkonferens, vars verksamhet jag under många år haft privilegiet att följa.
Gunnar Stensson, f d ordförande i utbildningsnämnden

Inga kommentarer: