2007-02-14

V vill ha rödgrönt Lund 2010 – med ordförandens utslagsröst
av Gunnar Sandin

Våra vanligaste färger har som bekant en stark politisk symbolladdning. På vänsterpartiets lokala årsmöte framlade den avgående styrelsen ett förslag till verksamhetsplan där den avslutande underrubriken formulerade parollen ”Ett rött Lund 2010”. Men borde det inte stå ”rödgrönt” undrade en opponent? Ska borgarna fällas i nästa val måste det väl ske med hjälp av miljöpartiet, med vilket s och v samarbetade väl under den förra mandatperioden, och är det inte otaktiskt att stryka det gröna i en tid när alla talar om klimat och miljö? Efter en livlig debatt gav voteringen ställningen 19–19, men med mötesordförandens stadgeenliga utslagsröst blev resultatet rödgrönt.
På några tidigare årsmöten har man trots protester hämtat en vänsterpartist utifrån till att leda mötet. Att årets mötesordförande var en lokal förmåga underlättade onekligen beslutet.

Debatten och resultatet i den frågan speglar nog partiföreningens aktuella balans mellan vad som kan kallas nytraditionalister och pragmatiker. Den gick igen i debatten och beslutet om Veckobladet (se särskild artikel) och i den nya styrelsens sammansättning. Mikael Persson från Kristianstad, en centralfigur bakom den förra grupperingens maktövertagande och nuvarande dominans, slog ut en lokal kandidat i revisorsvalet. Sten Henriksson, känd VB-skribent och med ett förflutet i krysskampanjen för Karin Svensson Smith, kom visserligen in i styrelsen men som sista ersättare.
Verksamhetsberättelsen gav anledning till ett antal debatter som främst bottnade i olika syn på valnederlaget, dess orsaker och konsekvenser. Veteraner åberopade den (inte så) gamla goda tiden när partiet var dubbelt så stort, medan unga och färska medlemmar såg hoppingivande tecken. Ett sådant var att partiföreningen efter åtskilliga års tillbakagång åter hade vuxit, från 124 till 136 medlemmar.

V-kongress i Lund?
Avgående styrelsens förslag till verksamhetsberättelse var ambitiöst. Alltför ambitiöst, tyckte några och ville mildra målsättningarna men det hade de inte mycket för. Sålunda ska partiet nu bli synligare i de östra kommundelarna (som hittills varit terra incognita för de flesta medlemmar) och man ska pröva dörrknackning som metod för i första hand opinionsstudier, trots de invändningar som restes från aktivister som prövade metoden inför kärnkraftsomröstningen 1980.
Och man ska fortsätta den inledda kampanjen med att få arrangera 2008 års partikongress. Uppsala konkurrerar men Lund tänker locka med en ekologisk profil och med politiska seminarier på bekostnad av den hittillsvarande ordningen med hundratals minutlånga inlägg. Fast över sådant bestämmer knappast arrangörsorganisationen.

Sd och v procentslussar pengar
Berit Andnor (s), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, bekräftade i måndagens P1 att utskottet ska ta upp frågan om kommunala partistöd som i strid med kommunallagen används till annat än lokal verksamhet. Tidigare försök att uppmärksamma förhållandet har runnit ut i sanden därför att många partier haft intresse av att nuvarande slussning av lokala stödpengar till högre nivåer fortsätter, men nu har saken blivit het därför att sverigedemokraterna har deklarerat att en viss procentsats av pengarna från kommunerna ska användas till att stärka riksorganisationen inför nästa val. De ansträngningarna ses med oro av många.
Vänsterpartiet i Skåne har beslut om just en sådan procentsats som går till partidistriktet. Den motiveras med att man får tjänster från distriktet och det är obestridligen så, men sd skulle förstås kunna säga samma sak, och därför blir det aktuellt med en skärpning av lagtillämpningen, om Andnor och hennes parti menar allvar. Ett lokalt test väntar när demokratisk vänsters motion i ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige.
Ett förslag på årsmötet om att tillämpa kommunallagen och därmed reducera distriktsanslaget fälldes emellertid av majoriteten, som tydligen inte ser lika allvarligt på att sd stärker sina möjligheter inför valet 2010, eller inte förstår faran. Eller inte tycker att pengarna behövs bäst på hemmaplan. Distriktet med dess expedition förfogade över en mycket stor budget i den gångna valrörelsen men lyckades inte förvalta den särskilt väl – partiets tre sämsta riksdagsvalkretsar ligger alla i Skåne. Det är inte säkert att det är pengar som behövs för att vända utvecklingen.
Valnederlaget medförde att partiföreningens ekonomi försämrades kraftigt. Det lägre partstödet gjorde dock samtidigt att självfinansieringsgraden ökade, från knappt 10 till drygt 13 procent.

Ordförandeskifte
Claes Regander kvarstår i styrelsen men avgick som ordförande efter tre år. Han hade haft svårt att förena uppdraget med ett krävande yrkesliv, men tyckte framför allt att han med gott samvete kunde lämna över när de värsta såren (som han menade) i partiföreningen hade läkts.
Två kandidater konkurrerade om ordförandeposten, efter vad man förstår inte för att deras politiska program skilde sej åt utan för att båda var sugna på uppdraget. I omröstningen vann Marta Santander med god marginal över Hanna Gunnarsson.
Vi får se om Marta vill och kan föra partiföreningen ytterligare steg bort från nytraditionalismen. Det blir inte lätt, givet att den behåller en stark representation i den nya styrelsen genom bland annat Olof Norborg, Regander och Niklas Selberg, samtidigt som den modererande kraften Mats Olsson har försvunnit. Och samma tendens fick en säker majoritet i delegationen till distriktets årskonferens.

Inga kommentarer: