Skolnotiser av Gunnar Stensson

DRAGKAMPEN OM KOMVUX

Under hela 2000-talet har de rödgröna partierna verkat för att utveckla Komvux i Lund. De borgerliga har velat öka antalet konkurrerande privata utbildningsanordnare.
Under Louise Rehn Winsborgs förra mandatperiod (1998-2002) skapades en ny organisation med ett Vägledningscentrum i stadsbiblioteket för yrkes- och studierådgivning och en Samordningsenhet med uppgift att fördela utbildningen mellan såväl Komvux och Lunds andra utbildningsanordnare som mellan dem.
Reformen vållade oro när den infördes, men har med fem års perspektiv visat sig vara rationell och positiv.
Under den rödgröna mandatperioden (2002-2006) stärktes Komvux som institution genom att svenska för invandrare, sfi, återfördes från en privat utbildningsanordnare. Framför allt förbättrades integrationen. Många av dem som läste sfi tog chansen att läsa andra kurser.
Målmedvetna insatser gjordes för att nivågruppera svenskundervisningen och ett särskilt snabbspår inrättades för akademiker.
Kvaliteten på komvux-undervisningen är hög. Det goda ryktet ledde till att många sökte sig dit. Den stora volymen studerande ledde tillsammans med de riktade statsbidragen till en god ekonomi som var till nytta för utbildningsnämndens hela ansvarsområde.
Tack vare den kunde utbildningsnämnden göra en särskild satsning inom vuxenutbildningen genom att låta ledare, lärare, kuratorer och administratörer göra en resa till Kanada för att studera distansundervisning, språkundervisning för invandrare och vuxenutbildning, områden som prioriteras i Kanada.
(Kanada tar sedan lång tid emot cirka 100 000 invandrare och flyktingar per år. Nyligen fick vi veta att en flykting som vägrats flyktingstatus i Sverige fått det i Kanada, som på många sätt är generösare än Sverige.)

Nedgång
När allianspartierna kom till makten avskaffade de det riktade bidraget och minskade bidraget till vuxenutbildningen med 30 procent.
Det kunde ha lett till katastrof för Komvux i Lund på samma sätt som i Malmö, men gjorde det inte, bland annat för att Lund under lång tid satsat mer än många andra kommuner på Komvux. Dessutom fanns det pengar kvar. Det riktade statliga bidraget till vuxenundervisningen delades nämligen ut i fyra poster per år, och den sista bidragsposten för 2006, 5 536 000 kronor, kom till Lunds kommun i februari 2007.
Vid utbildningsnämndens senaste sammanträde beslöt emellertid den borgerliga majoriteten på förslag av Louise att hålla inne utbetalningen av de 5,54 miljonerna. Ett eventuellt beslut om utbetalning fattas först i juni.
Mot beslutet reserverade sig den rödgröna minoriteten
Både den ekonomiska neddragningen och beslutet att hålla inne pengar som Komvux tjänat in under 2006 skapar givetvis oro bland elever och lärare på Komvux, som redan under hösten protesterade med skrivelser och en namninsamling.

Livslångt lärande
Med ökande sysselsättning har sökandetrycket på Komvux minskat något, vilket de borgerliga motiverar nedskärningen med. Den ingår dessutom som ett inslag i den nya borgerliga arbetsmarknadspolitiken med dess urgröpta ersättningsnivåer och höjda avgifter.
De borgerliga förbiser att den snabba utvecklingen i samhället leder till att många, även inom medelklassen, förlorar sina anställningar. Allt fler måste vidareutbilda eller omskola sig.
Den som förlorar ett jobb idag förlorar snabbt i kompetens och kan antingen hamna i permanent arbetslöshet eller tvingas till sämre betalda arbetsuppgifter med ekonomisk och social katastrof som följd.
Det är detta som gör det livslånga lärandet nödvändigt för såväl samhälle som individ.

BETYG

Var femte elev har MVG i alla ämnen
För några veckor sedan påpekade jag att det inte råder någon betygsinflation i Lunds grundskolor. Då gällde det en jämförelse mellan betygsättningen och resultaten på de centrala proven.
Man kan också jämföra betygen från grundskolan med resultatet i gymnasiet. Om grundskolan skulle sätta alltför höga betyg borde konsekvensen bli sänkta betyg i gymnasiet. Så är det inte. Betygen i gymnasiet bekräftar i stället grundskolornas betygssättning.
Det visar betygsstatistiken i den sedan något år påbörjade undersökningen ”Elevens väg genom gymnasiet”. Det statistiska materialet kan brytas ner per skola, per ämne och per årskurs.
Också gymnasiebetygen i Lund är höga jämfört med genomsnittet i riket och de större städerna. Men de motsvaras eller överträffas även på gymnasiet av resultaten i de centrala proven.
En märklig och kanske deprimerande iakttagelse är att elevernas resultat i gymnasiet inte skiljer sig från deras resultat i grundskolan. De knappt två procent som hade lägst betyg i grundskolan hade fortfarande lägst betyg när de lämnade gymnasiet, och de tjugo procent elever med högst betyg i grundskolan hade också högst betyg i gymnasiet. Få höjer eller sänker sig.
Var femte gymnasist i Lund tar studenten med MVG i alla ämnen.
Fler gymnasister i Lund än i någon annan stad går till fortsatt utbildning i högskola eller universitet.
Det är möjligt att hela betygssystemet är utsatt för betygsinflation. Vid kunskapsjämförelser med andra länder tycks de svenska elevernas nivå vara lägre än för några år sedan.

Nytt betygssystem
I radion hör jag just om skolminister Björklunds nya betygssystem med sju nivåer, varav två för att markera underkänt. Det blir säkert skäl att återkomma till detta senare.
Men ett par iakttagelser kan göras utifrån betygsstatistiken. Den femtedel av eleverna i Lund som nu har högsta betyg kommer sannolikt att delas upp på de två högsta betygsnivåerna. Det kan komma att upplevas som en sänkning av dem som hamnar på den näst högsta nivån och därigenom öka stressen.
Lundagymnasisterna med de lägsta betygen är utomordentligt få. En uppmuntrande tanke är att våra väl fungerande gymnasier borde kunna hjälpa dem att höja sig över Björklunds båda underkänt-nivåer.
Det nya betygssystemet ska införas 2010. Men då är det val. Skolminister Björklund har hittills knappast strävat efter breda lösningar. Så just betygsreformen kanske underkänns i slutändan.

VALEN TILL GYMNASIET

Niornas val till gymnasiet presenterades av Ingela Arheden på måndagens presskonferens. Det preliminära valet brukar stå sig. Där kan komma enstaka förändringar på grund av att de sökande ändrar sig eller får andra betyg än i julas.
Trängseln på Katte och Spyken är mycket stor, men också Vipan och Polhem är fulla. Det är nödvändigt att söka nya lokaler och att flytta program.
Katte får fem naturvetarklasser, en mindre än tidigare (det är de mycket ledsna för, känner hotet att minska antalet olika specialiteter). Spyken får fyra, en mer än tidigare, (det ger dem chansen att bredds sig en aning).
Av konjunkturskäl är sökandetrycket mot Byggprogrammet enormt. De 80 som tas in är bara hälften av dem som söker. Det finns ingen möjlighet att öka intagningen, framför allt på grund av bristen på praktikplatser.
Färre än tidigare söker estetiska program. Särskilt stor är nedgången när det gäller teater. All teaterundervisning förläggs till Spyken.
Katte har ett starkt sökandetryck till IB-programmet (International Baccalaureate), 62 sökande till 30 platser, och till International School of Lund. Nya lokaler är absolut nödvändiga. Snabbt.
En intressant förändring är att fler elever söker sig till det naturvetenskapliga programmet medan samhällsvetarna blir något färre.

FÖRSLAG TILL NY SKOLORGANISATION

Våndan bland tjänstemän, skolledare och lärare är stor inför den nya skolorganisationen som majoriteten genomdrivit. Den största förändringen för utbildningsnämnden är att den tar över Centrala skolnämndens uppgifter.
Ett av de ärenden som ska behandlas vid utbildningsnämndens sammanträde den 22 mars är att yttra sig över förslaget till ny skolorganisation.
Att tjänsteskrivelsen inte är färdig ännu är ett tecken på de stora svårigheterna.
Det är djupt olyckligt att en felaktig byråkratisk reform tar kraft och initiativ från det nödvändiga utvecklingsarbetet.