För hundrade gången ältade Tove Klette och Mats Helmfrid sin skolideologi. Skolorna (eller professionen - ett ord som de gärna använder för att ställa sig in hos lärarna) får frihet (men långt ifrån alltid resurser) att utan inblandning från nämnder och kanslier utforma skolverksamheten.
De talade mindre om att direkt skolpeng ökar konkurrensen. Den tvingar skolorna att tävla, kanske främst genom att sätta inflatoriskt höga betyg, eftersom en elev inte längre är en elev utan en penningsumma (se illustration nedan).
På rektorsexpeditionerna räknar man frenetiskt för att se vilka effekterna av direkt skolpeng blir för den egna skolan.
Prokrustesbädd.
Prokrustes var en grekisk skurk som ville anpassa alla han hade makt över till samma längd. Han spände fast dem i en specialsäng. Om de var för långa högg han av dem benen. Om de var för korta tänjde han ut dem.
På samma sätt förhåller det sig med skolpengen. Huvudproblemet är naturligtvis att den mekaniserar resurstilldelningen till elev och skola utan hänsyn till vare sig att eleverna är olika och har olika behov eller att skolorna är olika både beträffande elevsammansättning och antal elever.
En stor grundskola som Tunaskolan med ett fulltaligt elevunderlag från väletablerade akademikerfamiljer klarar förstås undervisningen alldeles utmärkt i klasser med 30 elever gånger skolpengen.
En liten skola där klasserna inte är fulltaliga råkar i finansiella svårigheter.
En skola med ett stort antal elever födda utanför Sverige förlorar de resurser som krävs för att ta hand om barnen med speciella behov (vilket samtidigt innebär att barnen utan speciella behov får för små resurser för sin undervisning).
Politikerna jublar förstås över mekaniken som befriar dem från svåra avvägningar. Samtidigt blundar de krampaktigt för att slippa se de skador som den själsdöda mekaniken orsakar. Sträck dem som är korta och stympa dem som är långa!
Exemplet Klostergårdsskolan
I en välskriven insändare 17/ 12 protesterade föräldrarepresentanterna i Klostergårdsskolan mot nedskärningens konsekvenser: främst att fem heltidstjänster försvinner från skolan.
Klostergårdsskolan är en 1 till 6-skola med 190 elever. Skolpengen för de yngre barnen är cirka 50 000 kronor och för de äldre 52 000 kronor. Hur slår då denna enhetliga tilldelning på cirka 50 000 kronor per elev?
På Klostergårdsskolan skärs år 2008 två miljoner bort från en budget som totalt omsluter 15 miljoner.
Hälften av eleverna i Klostergårdsskolan är barn födda utanför norden. Det är i första hand de som drabbas. Hittills har skolan fått ett tillskott på 800 000 kronor per år i så kallade Svenska A-pengar. De pengarna finansierade två lärare som stöttade de 80 elever som inte har svenska som modersmål.
Dessutom försvinner två specialpedagoger som arbetade med 29 elever med speciella behov av stöd för inlärning.
De fyra tjänsterna (läs lärarna) ryms inte i den nya budgeten. I stället måste verksamheten ingå i den vanliga klassundervisningen. Det försämrar för samtliga barn. Men framför allt slår det mot barnen med de största behoven. Totalt ska fem tjänster bort, som föräldrarepresentanterna påpekade.
Ett sista dråpslag
Situationen förvärrades genom beslutet den 13 december att skolorna själva ska ansvara för simundervisningen i stället för att den ska vara gratis.
Var hittar Klostergårdsskolan pengar till den extra kostnaden? Ännu ett beslut som går ut över barnen och kan leda till katastrofer som den som för något decennium sedan drabbade en skola i Landskrona.
Troligen drabbas övriga grundskolor i Lund på liknande sätt. Vi uppmanar föräldrarepresentanterna att kräva att få se skolornas konsekvensbeskrivningar och dra slutsatserna av dem.
Det behövs en orkanstark föräldraopinion för att stoppa en politik som annars kommer att skada en hel skolgeneration.
Den nya grundskoleklassen:
50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000
50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000
50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000
50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000
50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000
”Är du lönsam lille vän?”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar