Äventyr i skolbranschen av Lucifer

— Det är som om sossarna vägrar skjuta på det öppna mål borgarna har lämnat, skrev någon när socialdemokratiska talespersoner yttrade sig undvikande inför den häpnadsväckande skandal som utspelar sig kring friskolorna (och för den delen vården). Det går till så att friskolorna får samma belopp per elev som de kommunala skolorna utan att ha samma skyldigheter och då får de en massa pengar över som de delar ut till sina aktieägare. Det är nämligen så att i Sverige finns något som saknas i resten av världen: vinstdrivande skolor. Visst, det finns friskolor i många länder, drivna av stiftelser eller lärargrupper med pedagogiska inriktningar typ Montessori, men ingen annanstans är det tal om börsnoterade företag.

Guldgruvan John Bauer-gymnasierna
Tag John Bauer-gymnasierna, Sveriges största skolkoncern. Den startades av en avhoppad officer från A6 i Jönköping, Rune Tedfors, som bedrivit arbetsmarknadsutbildning för AMS mm under 80- och 90-talen. Men det var med friskolorna hans verksamhet tog fart på allvar för sju år sen, med start i Jönköping. Verksamheten växte snabbt till 28 skolor i koncernen och under de båda åren 2005 och 2006 nåddes en omsättning på sammanlagt 1,8 miljarder, allt skolpengar från kommuner. Skolorna drevs för en lite mindre summa, 1,7 miljarder och då uppstod det en vinst på 120 miljoner. Av dessa fördes 40 miljoner till ägarna, dvs i huvudsak Tedfors, i aktieutdelning. Han hade förstås lön också, mera blygsamma 1 miljon per år.
Men i fjor kom det stora klippet. Då såldes hela koncernen till det danska investment/servicebolaget Axcel för en summa som Tedfors inte vill uppge, men som väl kan skattas till minst 100 miljoner. Själv jobbar han kvar till tio procent och, förmodar man, arbetar med den internationella expansionen. Dessutom har han Proolympia, en särskild liten koncern som bara jobbar med grundskolor med idrottsinriktning och tycks omfatta ett tiotal orter.

Högre betyg, fria datorer
Friskolorna kom till för att göra det möjligt att ge utrymme för fler pedagogiska idéer. Här skulle många blommor blomma, ungefär som den fria radion skulle ge utrymme för lokala och idémässiga alternativ. Vi vet vad som blev det: kedjor av radiostationer som öser ut reklam och skitradio, Metropol och vad de nu heter. Och den kommersiella attityden är uppenbar också från friskolornas håll: där delas det tydligen ut mycket högre betyg än i den offentliga skolan. Lär eleverna mer där, är de klipskare? Ingen tycks undersöka det och fan trot. Men de kommer naturligtvis lättare in på högre utbildningar med sina högre betyg och privatskolarna blir då mer attraktiva. I andra fall lockar man med grejer: John Bauergymnasiet i Karlstad delade ut fria laptoppar till sina elever.
Men man slås då naturligtvis av tanken: hur kan det komma sig att de kommunala gymnasierna har stora svårigheter att få det att gå ihop medan friskolorna kan generera stora vinster åt sina ägare. Det finns naturligtvis en viss förklaringsgrund i att de kommunala har större skyldigheter – de ska t.ex. hela tiden vara beredda att ställa upp och ta emot elever från friskor som gått omkull. Men det måste finnas också andra förklaringar. Har lärarna mindre lön? Jag tror det inte, men det har visst sagts att det ofta rör sig om obehöriga lärare som är billigare. Men det kan ju faktiskt också vara så att det offentliga skolväsendet är slösaktigt och ineffektivt. Men min misstanke är att det är hyrorna det gäller. De kommunala skolorna får betala dyrt för sina, medan friskolorna klarar sig med provisoriska lokaler, ofta inte särskilt lämpliga och utan det dyra regelverk som gäller i de kommunala. Finns det någon som vet?

Måste våra skolförvaltningar vara fantasilösa?
En sak till. De kommunala skolorna har ofta mycket traditionella utbildningar, utan den specialisering och ibland yrkesinriktning friskolorna erbjuder. Måste det vara så? Vad är det för fantasilösa skolförvaltningar och skolstyrelser vi har som bara kör i gamla hjulspår? Och vad gäller yrkesinriktning: i Lund hade vi tidigare en kommunal utbildning inom fordonsteknik. Den lade man ner, varpå en friskola startade en lika dan som nu blomstrar. Man kanske borde ta reda på vad de betalade för utrustning och lokaler. Allt är ju som en stor kapitulation inför det enskilda vinstintresset, det enda som tydligen förmår driva utbildning. Är det så här vi ska ha det i fortsättningen? Det skulle vara intressant att höra någon skolpolitiker som är med och delar ansvar för hur det är.

Sviker sossarna?
Till slut: hur går det då med socialdemokraterna, ska de applådera utvecklingen på sin kongress nästa månad? Carin Jämtin gjorde ett försök att ta ställning och hon blev ju utmobbad i den borgerliga pressen och fick knappt något försvar från socialdemokratiskt håll.
Mona Sahlin har sagt några banaliteter om att det är viktigt med kvalitet medan Thomas Bodström har satt sig i styrelsen för Pysslingen. Det är en koncern som driver 61 daghem och 20 skolor. Den har en årlig omsättning på 1 miljard och också den köptes i somras av ett danskt investment bolag (”equity fund”) Polaris som i snabb takt köper upp lönsamma företag i Sverige. Man fruktar att styrelsearvodet till Bodström är ytterst effektivt använda pengar. Oddsen verkar helt enkelt dåliga för att sossarna ska våga ryta till här, även om jag övertygad om att en bred majoritet av svenskar skulle välkomna ett beslut om att stoppa vinsthemtagandet och klandra borgarna för vad som pågår. Men så angeläget är det kanske inte att vinna valet?
Vi ska jobba ihop med socialdemokraterna i nästa val och går det bra kan det bli lyckosamt. Se på SF och S i Danmark, de faller varandra om halsen och har alla chanser att ta hem nästa val. Men det finns frågor där V måste stå upp för grundläggande saker i samarbetet med S. Till dem hör att inte dela ut våra pengar till allsköns vinstmakare och entreprenörer. Det kan vi låta borgarna stå för.