Så är det då vinter igen. Och vinterväglag. Tidningarna fylls med rubriker som: ”Fler halkolyckor i natt”, ”Halkolyckor stängde av E6”, ”Halkolycka vid Skottorp”, ”Lastbil i halkolycka på torsdagskvällen” osv. Jag behöver inte fortsätta uppräkningen, alla känner väl igen rubrikerna.
Halka som olycksorsak?
Men vad står denna typ av rubriker för? Är det bara ett sakligt konstaterande att det var halt vid tidpunkten för ”olyckan”? Nej så är det inte alls. I uttrycket ”halkolycka” ligger ett dolt orsakssamband. Halkan ”orsakade” eller ”vållade” den s k olyckan. Att det är så är lätt att förvissa sig om genom att läsa ingresser och brödtext. Här några axplock från ingresser i anslutning till rubrikerna (kursiveringarna har jag gjort):
”Trafikolyckorna till följd av vinterväglaget fortsatte på kvällen …”, ”På måndagskvällen frös vägarna på och orsakade ett stort antal avåkningar …”, ”Tre bilar åkte på kort tid av E6 vid Skottorp … på grund av halka …”, ”Nio bilar seriekrockade … en olycka med halkan som orsak … ”En 30-årig man drabbades av halkan … Bilen voltade men mannen blev inte allvarligt skadad.”
I ovannämnda exempel framgår tydligt att journalister och rubriksättare hyser uppfattningen att halkan är orsaken till ”olyckor”. Halkan ”drabbar” till och med de stackars intet ont anande bilisterna på samma sätt som t ex svininfluensan. Det finns dock knappast skäl att fördöma journalisterna för denna förklaringsmodell. En stor majoritet av befolkningen använder sig av denna tolkning av orsakerna till ”trafikolyckor” när det råder vinterväglag.
Förarens val av hastighet är orsaken
Detta hindrar förstås inte att förklaringen är rakt igenom felaktig. Halka i samband med framförande av motorfordon kan i princip aldrig orsaka en olycka. Det är praktiskt taget alltid människan och människans val av fordonshastighet som är orsaken till ”olyckan”. Vill man förenkla det skulle man kunna säga att det är fordonets hastighet som vållar ”olyckan”, fast detta är en förenkling som egentligen också är missvisande. För precis som i fallet med halka som olycksorsak döljer ”fordonets hastighet” det faktum att det alltid är en människa som är subjekt. ”Halka” kan aldrig vara en självständigt verkande aktör och hastigheten uppstår genom att människan ”beordrar” sitt motorfordon att rulla på i en viss hastighet.
Den som inte håller med om att det är fordonsförarens val av (felaktig) hastighet i förhållande till väglaget som är orsaken kan ta sig en stund och fundera på om hon/han någonsin hört talas om att halkan satt en stillastående och i vederbörlig ordning parkeringsbromsad bil eller annat motorfordon i rörelse och sedan vållat en ”trafikolycka”.*
Spelar orsaken någon roll?
Men spelar det egentligen någon roll vad som är den egentliga orsaken till ”halkolyckor!? Nej, inte om man struntar i de mänskliga kostnader i form av lidande och död som ”halkolyckorna” (och alla andra ”trafikolyckor” vållar. Och inte spelar det heller någon roll för dem som till varje pris vill undvika reglering av bilismen och bilförarens ”rätt” att köra i vilken hastighet han (och mera sällan hon) finner för gott. Hastighetsbegränsningen är ju en paragraf i Trafikkungörelsen och ingenting som hindrar en förare från att köra hur fort som helst. Och även om föraren håller sig på rätt sida om hastighetsgränsen är denna givetvis en maxnivå. Är det halt väglag måste hastigheten anpassas efter detta.
Är trafikolycka verkligen en olycka?
Den uppmärksamme läsaren har säkert noterat att jag har satt ”trafikolycka” etc inom citationstecken. Detta beror helt enkelt på att begreppet ”olycka” är lite dubbeltydigt. ”Olycka” är ju motsatsen till lycka, och betyder att det är något oönskat som inträffar. Och visst är väl ”trafikolyckor” oönskade, även av föraren som beter sig fel.
Men ”olycka” har också en dragning åt innebörden att någonting sker helt av sig självt, av en slump, eller rentav på grund av ödet eller någon högre makt. ”Olycka” och ”olyckshändelse” kan uppfattas som om det saknas ett mänskligt subjekt bakom händelsen. En hel del olyckshändelser är av den karaktären. Olyckor vållade av naturkrafterna till exempel. Men sålunda inte ”trafikolyckor”, inte ens ”halkolyckor” – det är förarens val av fel, dvs för hög, hastighet som är orsaken till det inträffade. Därför har jag här, för tydlighets skull, satt ”olycka” inom citationstecken.
Bekväma bortförklaringar
Sammanfattningsvis: genom att tala om ”vinterväglag”, ”halka” etc vållar ”trafikolyckor” döljs de verkliga orsakerna bakom avåkningar och krockar. Det är bekväma bortförklaringar. Bekvämt för föraren som kan frånsäga sig allt ansvar för det inträffade, och bekvämt för alla dem som slår vakt om bilismen som trafiksystem och fordonsförarens rätt att själv välja hastighet.
För min del anser jag det självklart att bilister som ger sig ut på glashala vägar och färdas i hastigheter som leder till ”trafikolyckor” självklart gör sig skyldig till vårdslöshet i trafik och borde fällas för det. Inom en inte alltför avlägsen framtid måste enligt min mening hastighets- begränsningarna anpassas efter aktuellt väglag och siktförhållanden samtidigt som bilarna obligatoriskt förses med hastighetsreglerande utrustning som gör det omöjligt att köra i hastigheter över gällande begränsning. I avvaktan på detta borde den hyperliberala lagstiftningen och rättspraxis vad gäller vårdslöshet i trafik kraftigt skärpas.
Ulf Nymark
* Det handlar i denna text om motorfordon. I princip är det dock farten (eller annan typ av vårdslöshet) som är orsaken bakom olyckor med andra typer av fordon. Det kan dock möjligen tänkas att det finns situationer där halka kan vålla en trafikolycka för icke-motorfordon, t ex sparkstötting och cykel. Detta är jag dock osäker på och tycker heller inte att det är lönt att grubbla på denna fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar