2010-01-28

Moralfrågor i utrikespolitiken av Lars-Anders Jönsson

Idag torsdag avrättades i Iran två regimmotståndare. De dömdes för att de enligt brottsrubriceringen var ”fiender till Gud”. Detta är dock i sig försumbart och inget att bry sig om då fler personer omkommer i biltrafiken. Eller hur vänsterfolk?

Usama bin Ladin har åter dykt upp i media och hotar västvärlden. För vänstersympatiska USA hatare vill så klart tro på detta då det ger dem argument för sin tes att USA och väst aldrig kan klara av uppgiften att krossa talibanernas hot mot det Afghanska samhället. Själv förstår jag inte varför bin Ladin som tycks vara en teknikintresserad människa i det fall han var i livet skulle undvika ett bildreportage. Själv tror jag banden spelas in på en studio med en närstående som har samma dialekt. De som vinner på spekulationerna om att bin Ladin fortfarande lever är, utöver den moderna vänstern, al-Quaida samt amerikanska agenter som vill försätta att leta i Afghanistans bergskedjor. Själv minns jag att många långt efter kriget trodde att Hitler var vid liv och så småningom skulle komma tillbaka.

När man läser insändarsidorna fortsätter vänstern att profilera sig på att Sverige skall lämna Afghanistan. I tidningen Flamman kan en kvinnlig journalist förklara att det fanns en hel del som var bra under Talibangregimen. Jag citerar: ”Sedan är det givetvis inte så enkelt att precis allt var bättre under talibantiden och sämre nu.”!

Partiledaren Lars Ohly tycker att vi bör lämna Afghanistan eftersom det är ett krig som vi inte kan vinna. Svensk tradition; vi håller oss utanför och låter andra göra jobbet?

I Afghanistan rådde, innan USA:s med fleras krig mot al-Quaida och talibanregimen, ett grovt förtryck av den Afghanska befolkningen. I landet organiserades terrorangrepp mot USA men även andra stater. Talibanregimen varken ville eller kunde kasta ut al-Quaida. Hur skulle officersämnet Lars Ohly löst detta? Skicka in mer bistånd och övertala dem att sluta utbilda terrorister?

Just i dagarna äger en konferens om bistånd till Afghanistan rum i London. Det talas även om att söka vinna över mera moderata talibaner genom att bjuda över den sold de idag får av nuvarande arbetsgivare. Det har även nämnts att man på samma sätt som i Irak kan se en möjlighet att släppa in vissa talibaner i styret av Afghanistan. Vad en eventuell uppgörelse med delar av motståndet eller talibanstyrkorna kan sluta i beror mycket på den styrkeposition man befinner sig i. USA, Tyskland med flera kommer nu att utöka sina truppinsatser. Detta kan innebära att en uppgörelse kan ske utan alltför stora eftergifter. Det viktiga är ju att säkerställa en demokratisk utveckling i landet. En uppgörelse skulle också som i Irak leda till minskat våld och därmed förbättrade möjligheter till utökat ekonomiskt stöd.

Att då, som vänstern kräver, dra tillbaka truppen från Afghanistan vore att motverka hela denna möjlighet till demokrati och fred.

1 kommentar:

Anne-Li Lehnberg, omnämnd som "den kvinnliga journalisten" sa...

Inte någonstans i min artikel, eller senare i mitt svar på Lars-Anders Jönssons insändare i Flamman, står att jag tycker ”att det fanns en hel del som var bra under Talibangregimen”. Det är en ohederlig förvrängning av mitt arbete.

Min artikel är en intervju med den afghanska feministen Mariam Rawi. Jag skriver att Mariam Rawi anser att det inte har blivit bättre, utan i vissa fall sämre för kvinnorna i landet, sedan invasionen. Det är stor skillnad. Kom gärna med kritik, men se till att det blir korrekt!