Genmäle om Smålands nation av Anna Alsmark

Mitt föredrag om Smålands nation imponerade inte på Veckobladets utsände (artikel av sign Gr i VB i nr 33 111028). Du skriver  att min inledning var dålig, det mesta vara dåligt, att det som hände på den tiden kan bara ni som var med förstå etc. Nåväl, det verkar i alla fall som om ämnet väckte upp en del gamla minnen hos en vänsterman som tappat sin tidning och får nöja sig med en blogg.
   Av någon anledning utelämnade du i din artikel att jag var med i styrelsen för Smålands och i Dackekurirens redaktion från 1983. När jag slutade fyra år senare hade jag varit både ordförande för nationen och redaktör för Dackekuriren, som första kvinna på båda posterna. Jag blev sedan redaktör för Lundagård. Ganska unika erfarenheter för den som ska hålla ett föredrag om Smålands nation, inte sant.
   Tyvärr är det ingen unik erfarenhet för mig att den patriarkaliska kvinnosynen inom den gamla vänstern ofta varit nedsättande mot kvinnor som utmärker sig, om man överhuvudtaget släppt fram någon.  Det är därför kvinnorna fått lägga tid på alla dessa feministiska grupper genom åren. Betänk att ingen kvinna figurerat på en framskjuten post i Smålands nation under vänsterns storhetstid under 1970-talet. Ingen jag hört talas om efteråt i alla fall. Vi minns några tjejer som sjöng, Röda bönor.
   Vad som heller inte framgick i din artikel var att jag 1990 gav ut en skrift ”Röd lyser stugan. Berättelser från Smålands nation”. Det var denna skrift som var utgångspunkten i mitt föredrag på Smålands gille. ”Röd lyser stugan” är förövrigt första strofen i Smålandsvisan, en vacker hyllning till landskapet med sina röda stugor och björkar.
   Det dubbeltydiga med att stugan blivit politiskt röd i Lund var givetvis avgörande för valet av titeln på skriften.
   Vad beträffar mina spekulationer om Alf Brevik, så finner jag det märkligt att en man född 1918, dvs 53 år gammal går in och styr och ställer på Smålands bland 20-åriga studenter. Tar initiativ, nominerar folk till poster, driver på. Ju äldre jag själv blir desto märkligare tycker jag det är. Fanns det en dubbel agenda?
   Det finns idag intressant forskning om skandinaviska kommunister som mycket unga, i likhet med Alf Brevik, deltog i spanska inbördeskriget, stred mot Tyskland i andra världskriget och senare blev sovjettrogna. Där finns fler svar att söka efter. Först när Stasiarkiven öppnas kan vi ta reda hur det förhöll sig, om det fanns en koppling till DDR.