Den här texten handlar inte om kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid eller någon annan känd lundapolitiker med detta namn. Nej, den handlar om LundaMaTs – Lunds kommuns strategi och åtgärder för ett miljöanpassat transportsystem.
LundaMaTs drogs igång i slutet av 1990-talet. Det var den dåvarande rödgröna majoriteten som drev på och det var konsultföretaget Trivector som tog fram de huvudsakliga underlagen för beslut.
Med tämligen rika bidrag från staten drogs sålunda ett tämligen omfattande program igång för att minska bilismens skadliga miljö- och klimatpåverkan. Framför allt satsades dels på ”mjuka” åtgärder, information och försök till attitydförändringar, dels på åtgärder för att främja kollektiv- och gång- och cykeltrafiken. År 2006 togs nya beslut (också på grundval av en utredning av Trivector) om mål – men inte om åtgärder eller finansiering! – för vägtrafiken. LundaMaTs II såg dagens ljus.
Mats är tillräcklig för borgarna
När den rödgröna oppositionen idag kritiserar den styrande borgerligheten för passivitet i miljö- och klimatfrågor hänvisar borgarna regelmässigt till LundaMaTs. (I fortsättningen här förkortat till Mats rätt och slätt). Mats är för dem lösningen på de trafikalstrade klimatutsläppen. ”Vi har Mats – det behövs inget mer!”, sjunger borgarna i korus.
Denna inställning var alltför tydlig vid fullmäktiges behandling av en motion från Demokratisk Vänster om trafikplaneringen. Vi föreslog att fullmäktige skulle bifalla det fullt rimliga förslaget att kommunen i sin planering alltid skulle ange vilka framtida biltrafikmängder man planerar för. Planerar man för en framskrivning av dagens situation, eller planerar man utifrån det faktum att bilresandet per lundabo måste minska med minst 50% fram till 2050, vilket är förutsättningen för att klimatmålet ska nås? (För övrigt yrkade motionen också på att varje beslut om utbyggnad av biltrafiksystemet skulle åtföljas av en beräkning av hur mycket bilkörningen ökade på grund av kapacitetsökningen i vägsystemet). Den borgerliga majoriteten avslog motionen bland annat med hänvisning just till Mats.
Vad gör Mats?
Nåväl vad görs då inom ramen för Mats och vad är resultatet? I en redovisning från Tekniska nämnden för fjolårets Matsverksamhet (”LundaMaTs II – verksamhet & resultat 2010”) kan bland annat följande inhämtas:
På samhällsplaneringens område framhåller nämnden att en ny översiktsplan har antagits, ÖP 2010. Denna plan innefattar spårväg till Brunnshög. Problemet med spårvägen är som bekant att det inte finns ett enda beslut om byggande fattat och inte heller är finansieringen löst. Vad man i övrigt kan säja om ÖP 2010 är att den uttryckligen bäddar för en kraftig ökning av biltrafiken i kommunen. Den bidrar alltså inte alls till minskad klimatpåverkan, vilket inte heller enbart en förhoppning om spårväg gör.
Gång-, cykel- och kollektivtrafik
Ökning av cykeltrafiken är en annan viktig Matsstrategi. Här anförs som främsta åtgärd att cykelvägnätet byggts ut – framför allt genom cykelvägar till nya bostadsområden (!). Den andra ”stora” åtgärden på cykeltrafikområdet är att man grävt ner cyklisterna i en ny tunnel vid Pilsåker. Magert med insatser med andra ord.
Hur ser det då ut med Matsåtgärder inom kollektivtrafiken? Jo, där har man faktiskt åstadkommit en del. T ex ett busskörfält på Tornavägen för regionbussarna. Man säjer också att biljettsystemet har förbättrats och att detta tillsammans med bussprioriteringar i trafiksignaler har förbättrat tidshållningen.
Underlättar för bilkörning
Så har vi då biltrafiken, det område där givetvis huvuddelen av åtgärder borde sättas in. Här framhåller Tekniska nämnden som främsta insats att man ökat kapaciteten för bilar i trafiksystemet vid Pilsåkerområdet och i Gunnesbo handelsområde! (Ja, man uttrycker det inte så men det är det man menar). Detta är allt vad man åstadkommit under 2010 (plus en utredning om nya fartgränser)!
LundaMaTs drogs igång i slutet av 1990-talet. Det var den dåvarande rödgröna majoriteten som drev på och det var konsultföretaget Trivector som tog fram de huvudsakliga underlagen för beslut.
Med tämligen rika bidrag från staten drogs sålunda ett tämligen omfattande program igång för att minska bilismens skadliga miljö- och klimatpåverkan. Framför allt satsades dels på ”mjuka” åtgärder, information och försök till attitydförändringar, dels på åtgärder för att främja kollektiv- och gång- och cykeltrafiken. År 2006 togs nya beslut (också på grundval av en utredning av Trivector) om mål – men inte om åtgärder eller finansiering! – för vägtrafiken. LundaMaTs II såg dagens ljus.
Mats är tillräcklig för borgarna
När den rödgröna oppositionen idag kritiserar den styrande borgerligheten för passivitet i miljö- och klimatfrågor hänvisar borgarna regelmässigt till LundaMaTs. (I fortsättningen här förkortat till Mats rätt och slätt). Mats är för dem lösningen på de trafikalstrade klimatutsläppen. ”Vi har Mats – det behövs inget mer!”, sjunger borgarna i korus.
Denna inställning var alltför tydlig vid fullmäktiges behandling av en motion från Demokratisk Vänster om trafikplaneringen. Vi föreslog att fullmäktige skulle bifalla det fullt rimliga förslaget att kommunen i sin planering alltid skulle ange vilka framtida biltrafikmängder man planerar för. Planerar man för en framskrivning av dagens situation, eller planerar man utifrån det faktum att bilresandet per lundabo måste minska med minst 50% fram till 2050, vilket är förutsättningen för att klimatmålet ska nås? (För övrigt yrkade motionen också på att varje beslut om utbyggnad av biltrafiksystemet skulle åtföljas av en beräkning av hur mycket bilkörningen ökade på grund av kapacitetsökningen i vägsystemet). Den borgerliga majoriteten avslog motionen bland annat med hänvisning just till Mats.
Vad gör Mats?
Nåväl vad görs då inom ramen för Mats och vad är resultatet? I en redovisning från Tekniska nämnden för fjolårets Matsverksamhet (”LundaMaTs II – verksamhet & resultat 2010”) kan bland annat följande inhämtas:
På samhällsplaneringens område framhåller nämnden att en ny översiktsplan har antagits, ÖP 2010. Denna plan innefattar spårväg till Brunnshög. Problemet med spårvägen är som bekant att det inte finns ett enda beslut om byggande fattat och inte heller är finansieringen löst. Vad man i övrigt kan säja om ÖP 2010 är att den uttryckligen bäddar för en kraftig ökning av biltrafiken i kommunen. Den bidrar alltså inte alls till minskad klimatpåverkan, vilket inte heller enbart en förhoppning om spårväg gör.
Gång-, cykel- och kollektivtrafik
Ökning av cykeltrafiken är en annan viktig Matsstrategi. Här anförs som främsta åtgärd att cykelvägnätet byggts ut – framför allt genom cykelvägar till nya bostadsområden (!). Den andra ”stora” åtgärden på cykeltrafikområdet är att man grävt ner cyklisterna i en ny tunnel vid Pilsåker. Magert med insatser med andra ord.
Hur ser det då ut med Matsåtgärder inom kollektivtrafiken? Jo, där har man faktiskt åstadkommit en del. T ex ett busskörfält på Tornavägen för regionbussarna. Man säjer också att biljettsystemet har förbättrats och att detta tillsammans med bussprioriteringar i trafiksignaler har förbättrat tidshållningen.
Underlättar för bilkörning
Så har vi då biltrafiken, det område där givetvis huvuddelen av åtgärder borde sättas in. Här framhåller Tekniska nämnden som främsta insats att man ökat kapaciteten för bilar i trafiksystemet vid Pilsåkerområdet och i Gunnesbo handelsområde! (Ja, man uttrycker det inte så men det är det man menar). Detta är allt vad man åstadkommit under 2010 (plus en utredning om nya fartgränser)!
Dessa blygsamma åtgärder vad borgarna själva redovisar som konkreta insatser enligt Matsstrategin. Flera av dem har en oviss effekt på koldioxidutsläppen, och några har som direkt syfte att främja biltrafiken.
Nås målen?
Hur är då utfallet av Mats II-åtgärder? Jo, kollekttrafikresandet har faktiskt ökat. Men om kollektivtrafiken tagit ”marknadsandelar” från biltrafiken redovisas inte och det är (mycket) tveksamt om den verkligen har gjort det. Cykeltrafiken per lundabo har minskat, medan bilresandet per invånare på det kommunala vägnätet har ökat. Eftersom antalet lundabor har stigit kraftigt sedan 2006 så innebär detta en kraftig ökning av biltrafiken totalt sett. Utsläppen av koldioxid från biltrafiken per invånare påstås ha minskat, men då redovisar man siffran för det ekonomiska krisåret 2008. Men som sagt: antalet invånare har ökat påtagligt och det innebär i praktiken att utsläppen från motortrafiken i dag i bästa fall ligger på oförändrad nivå i förhållande till Mats II:s basår 2004.
”Matsåtgärder” som ökar utsläppen
Som framgår av ovanstående genomgång räknas praktiskt allt som görs på trafikområdet in bland Matsåtgärderna. Detta även om åtgärden faktiskt leder till ökade utsläpp, eller endast på marginalen har positiva effekter. Vi ser också att resultaten inom viktiga delar av Matsstrategin inte har avsedd effekt. Vad värre är: de mål för utsläppen av koldioxid som finns i Mats är givetvis inte samordnade med de nya och hårdare klimatmål som kommunen antog i fjol (minskning med 50% av utsläppen till 2020, nära noll år 2050). Så inte nog med att de åtgärder man har vidtagit är otillräckliga för att nå de mål man satt upp, målen är därtill för lågt satta i förhållande till det övergripande klimatmålet för Lunds kommun.
Bilsamhället som norm
Varför går kommunen inte åt rätt håll när det gäller klimatmålen? Är Mats förslag på åtgärder otillräckliga? Nej, så var det inte när den antogs år 2006. Att man inte når målen beror helt enkelt på att den borgerliga majoriteten inte velat sätta in tillräckliga anslag för miljöanpassningen, att man har fortsatt att bygga ut kapaciteten för biltrafiken, att nya bostads- och verksamhetsområden fortfarande i första hand planeras för biltrafikens behov samt att man vägrat ta till de kraftfullaste åtgärderna: trafikreglering och ekonomiska styrmedel (som t ex påtagligt höjda p-avgifter och vägtullar). Eller som Trivector Traffics vd Christer Ljungberg uttrycker det i redovisningen från Tekniska nämnden: ”… är man villig att ständigt anpassa vägnätet för att ge plats åt fler bilar eller minska trängseln, stödjer man bilsamhället som norm”. (Ljungberg påstår inte uttryckligen att det är just detta som Lunds kommun håller på med utan han talar här i allmänna ordalag om trafikplanering).
Matsfetischism
Mats II hade verksamt kunnat bidra till ett miljöanpassat transportsystem om den politiska majoriteten velat sätta in de mest verksamma åtgärderna och ändrat inriktning på samhällsplaneringen. I stället används Mats nu av de borgerliga som ett slags fetisch som genom dolda magiska krafter ska fixa ett miljöanpassat trafiksystem.
Mats barnbarn
Men vad som behövs är förstås att det anslås pengar för att miljöanpassa transportsystemet, nya och kraftfullare åtgärder måste till, samhällsplaneringen skifta inriktning och nya mål för trafiksystemet sättas – mål som är i samklang med det övergripande klimatmålet. Den gamle Mats är som visats en skröplig och tandlös fattigpensionär. Det är dags för Mats barnbarn att ta över.
Nås målen?
Hur är då utfallet av Mats II-åtgärder? Jo, kollekttrafikresandet har faktiskt ökat. Men om kollektivtrafiken tagit ”marknadsandelar” från biltrafiken redovisas inte och det är (mycket) tveksamt om den verkligen har gjort det. Cykeltrafiken per lundabo har minskat, medan bilresandet per invånare på det kommunala vägnätet har ökat. Eftersom antalet lundabor har stigit kraftigt sedan 2006 så innebär detta en kraftig ökning av biltrafiken totalt sett. Utsläppen av koldioxid från biltrafiken per invånare påstås ha minskat, men då redovisar man siffran för det ekonomiska krisåret 2008. Men som sagt: antalet invånare har ökat påtagligt och det innebär i praktiken att utsläppen från motortrafiken i dag i bästa fall ligger på oförändrad nivå i förhållande till Mats II:s basår 2004.
”Matsåtgärder” som ökar utsläppen
Som framgår av ovanstående genomgång räknas praktiskt allt som görs på trafikområdet in bland Matsåtgärderna. Detta även om åtgärden faktiskt leder till ökade utsläpp, eller endast på marginalen har positiva effekter. Vi ser också att resultaten inom viktiga delar av Matsstrategin inte har avsedd effekt. Vad värre är: de mål för utsläppen av koldioxid som finns i Mats är givetvis inte samordnade med de nya och hårdare klimatmål som kommunen antog i fjol (minskning med 50% av utsläppen till 2020, nära noll år 2050). Så inte nog med att de åtgärder man har vidtagit är otillräckliga för att nå de mål man satt upp, målen är därtill för lågt satta i förhållande till det övergripande klimatmålet för Lunds kommun.
Bilsamhället som norm
Varför går kommunen inte åt rätt håll när det gäller klimatmålen? Är Mats förslag på åtgärder otillräckliga? Nej, så var det inte när den antogs år 2006. Att man inte når målen beror helt enkelt på att den borgerliga majoriteten inte velat sätta in tillräckliga anslag för miljöanpassningen, att man har fortsatt att bygga ut kapaciteten för biltrafiken, att nya bostads- och verksamhetsområden fortfarande i första hand planeras för biltrafikens behov samt att man vägrat ta till de kraftfullaste åtgärderna: trafikreglering och ekonomiska styrmedel (som t ex påtagligt höjda p-avgifter och vägtullar). Eller som Trivector Traffics vd Christer Ljungberg uttrycker det i redovisningen från Tekniska nämnden: ”… är man villig att ständigt anpassa vägnätet för att ge plats åt fler bilar eller minska trängseln, stödjer man bilsamhället som norm”. (Ljungberg påstår inte uttryckligen att det är just detta som Lunds kommun håller på med utan han talar här i allmänna ordalag om trafikplanering).
Matsfetischism
Mats II hade verksamt kunnat bidra till ett miljöanpassat transportsystem om den politiska majoriteten velat sätta in de mest verksamma åtgärderna och ändrat inriktning på samhällsplaneringen. I stället används Mats nu av de borgerliga som ett slags fetisch som genom dolda magiska krafter ska fixa ett miljöanpassat trafiksystem.
Mats barnbarn
Men vad som behövs är förstås att det anslås pengar för att miljöanpassa transportsystemet, nya och kraftfullare åtgärder måste till, samhällsplaneringen skifta inriktning och nya mål för trafiksystemet sättas – mål som är i samklang med det övergripande klimatmålet. Den gamle Mats är som visats en skröplig och tandlös fattigpensionär. Det är dags för Mats barnbarn att ta över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar