Inför gymnasiemässan på Arenan 18 och 19 november Betygssättning - exemplet Mikael Elias Teoretiska Gymnasium av Gunnar Stensson

Skolverkets aktuella undersökning av betygssättningen på de centrala proven visar att varannan elev fått för höga betyg och att var nionde elev med betyget Mycket Väl Godkänd borde ha underkänts.
   Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg har stärkt konkurrenskraften genom att ge 59 av 84 elever för höga betyg på det nationella delprovet i svenska.
   Skolbolaget finns representerat i hela landet, också i Lund. Mikael Elias Teoretiska Gymnasium riktar sig till en exklusiv skara av studieinriktade elever - vilket ju är kommersiellt förmånligt. Så här ser informationen ut: ”Vår grund vilar på traditionella värderingar och den som börjar här måste vara motiverad. Vår roll är inte bara att lära ut, utan också att ge dig verktyg för att själv hitta det du behöver. Därför utgår vår pedagogik från lust.”
   Men det är inte lätt att konkurrera med de kommunala gymnasierna i Lund. Utbildningsförvaltningens rapport om antagningen visar att endast 6 elever antagits till samhällsprogrammet och 8 till naturvetenskapsprogrammet i Mikael Elias Teoretiska Gymnasium läsåret 2011/12.
   14 elever, varav endast 3 bosatta i Lund, har alltså antagits till skolans 48 platser. Det blir ingen vinst i Lund.

Med argumenten konkurrens och valfrihet sålde de borgerliga partierna in friskolesystemet i den svenska välfärden. När elevpengen kom insåg riskkapitalisterna genast att de kunde göra säker vinst genom att tillskansa sig den. De såg till att välja motiverade elever utan funktionshinder eftersom det minimerade kostnaden. Av samma skäl snyltade de på kommunernas gymnastiksalar, bibliotek mm. Skattemedlen de stal gömde de i skatteparadis. Skatt gjorde dem rika. Själva betalade de ingen. Så blev de elevernas, föräldrarnas och kommunernas parasiter.
   Valfriheten bestod av reklamkampanjer (reklam är det enda område där friskolorna verkligen satsar, upp till 1 procent av sina årliga utgifter) som gjorde rationella val omöjliga.
   Konkurrensen fick formen av betygsinflation, lögner om elevernas kunskapsnivå. Var femte lärare pressas av rektorerna att sätta för höga betyg. Många faller till föga. Rektorerna saknar ofta all skolerfarenhet och sitter bara korta tider, ibland mindre än ett år. Tänk Kävlinge. Värst lögnare vinner. Höga betyg har visat sig vara ett effektivt konkurrensmedel.
   Vi vet nu att vartannat betyg på de nationella proven är för högt och att var nionde elev som fått betyget Mycket väl Godkänd egentligen borde ha blivit underkänd. Aldrig har svenska elever varit så okunniga. Aldrig har de haft så höga betyg.
   På mindre än ett årtionde har skolbolag som John Bauer och Kunskapsskolan korrumperat det svenska skolsystemet. Till dem sällar sig Mikael Elias Teoretiska Gymnasium.

Efter framgången med friskolorna blev det dags för riskkapitalisterna att med hjälp av sina borgerliga tillskyndare ge sig in på vårdområdet.
   Där tog Carema Care ledningen, i Lund liksom i landet. Med falska avtal och osann, men påkostad, ”marknadsföring” lurade bolaget kommuner och anhöriga. Personal som klagade avskedades. Cheferna blev delägare. Ju hänsynslösare de plundrade sina offer desto större blev deras bonusar. Till toppen nådde de girigaste.
   Det är den globala finansvärldens röta som trängt in i svensk välfärd och skola.
Men ett system som motiveras av girighet är ohållbart i längden. När utplundringen av människorna och jordens resurser överskridit en viss gräns kommer upproren. Då försvinner det monster som på orwellska kallas Economic Man.

PS. Miljöpartiet delar med borgarna ansvaret för att vinsttänkandet brett ut sig i skola och vård. I debatten mellan Gustav Fridolin, MP, och en moderat om Carema Care i måndagens morgonprogram i tv gjorde Fridolin ett blekt intryck. Han framstod som nästan lika tvetydig som Maria Larsson, KD, i söndagskvällens Agenda. Efter en oengagerad debatt inbjöds han mycket riktigt att ansluta sig till de borgerligas kamp för valfrihet och konkurrens inom vården.