1:a maj kommer Demokratiskt vänster att ha ett möte som
utgår från Lester R Browns bok ”Civilisationens väg - mot avgrund eller
hållbarhet”. Här kommer en anmälan om boken och lite tankar kring
Lester Browns Plan B.
Lester Browns (LB) bok är intressant och läsvärd, den rekommenderas.
Man
kan dela in boken i tre avdelningar. I den första delen är LB stark
och informativ. Han beskriver, med kunnighet, att det är långt mer än
våra växthusgasutsläpp som orsakar problem. Visst, de flesta problem
utgår från uppvärmningen, men det finns även andra problem.
LB visar på att om Kina kommer att få lika många bilar per person, som man har i USA, så dubblar vi antalet bilar på vår planet, från en miljard till två. Var skall dessa få plats i en planet där jordbruksmarken håller på att ta slut. Kan vi gå ut på jordbruksmark och odla energi för bilarna och ytterligare konkurrera med matproduktion. Han visar på att animalieproduktionen ökar och att denna också kräver mycket jordbruksmak.
Havsytans höjning kommer att ställa mycket jordbruksmark under ytan, liksom ökenutbredning och jorderosion. Lägg till detta att vi har en folkmängdsökning på ca 80 millioner per år. Med den hastigheten är vi 9 miljarder om 25 år mot ca 7 nu, munnar som skall mättas. Lägg till detta att det nu har börjat spekuleras i mat.
Man kan fylla på detta med Lund som exempel. Här planeras nu en hel stadsdel med bostäder och forskningsanläggningar. Vi går ut på värdefull mark i ett läge där åtminstone bostadsbebyggelsen skulle kunna ske genom förtätning inom redan bebyggt område. I Lund planeras också, på norr, en golfbana på värdefull mark och vi har ytterligare en relativt ny golfbana på Väster.
Vattnet
LB visar också att vattnet håller på att ta slut i många länder. I länder, där man måste odla för att mätta sin befolkning överutnyttjar man grundvattnet. Man får gå djupare och djupare för att få vatten och snart tar grundvattnet slut. Glaciärer som snabbt smälter ger översvämningar nu. När glaciärerna smält färdigt finns inte det vatten man nu är beroende av.
Det är alltså inte bara växthusgaserna vi måste diskutera, utan även tillgången på jordbruksmark och vatten.
Andra delen
LB har en plan B, plan A är så vi lever nu, och det är så klart bra och han kommer med förslag hur vi kan lösa och kanske vända det han beskriver i första delen. I andra avdelningen finns alltså förslagen på lösning, men jag tycker att han här blir alltför yvig och han tar heller inte upp en analys huruvida hans förslag är möjliga.
En förutsättning i plan B är att planeten befolkning stannar vid 8 miljarder genom effektivare familjplanering. En annan förutsättning är att vi skatteväxlar, att inkomstskatterna sänks och att skatten på koldioxid höjs. Vi kan ju ställa detta mot alla de skatteupprop vi har i Sverige, så fort bensinpriset höjs med några tioöringar.
Han kommer också med en massa överoptimistiska saker, ett är att: ..det finns en potential på land för att generera 40 ggr mer elektricitet än vad världen förbrukar ifrån alla slags källor sammanlagt”. Med vinden som hjälp kommer vi snart att kunna köra våra bilar med el eller mycket energisnåla laddhybrider. Han konstaterar också att: ”Värmen i jordskorpans 10 översta kilometer innehåller 50 000 ggr så mycket energi som alla världens sammanlagda olje- och gasförråd”. Visst, lägg till detta den oerhörda potential vi har i solenergin.
Allt detta sett i ett globalt perspektiv
Det är svårt att förstå varför LB tar fram alla dessa optimistiska data. Verkligheten är ju helt annorlunda. Vi kan ju se på vår avkrok, Sverige. Visst ökar elkraften från vinden, men från en mycket låg nivå till en nivå där vi kanske kommer att få en femtedel av vår el från vindkraft. Då skall man också veta att det finns ett klart motstånd mot utbyggnaden. Vi har nu runt 6 TWH el från vinden och beräknas kunna uppnå 30 TWH, alltså fem ggr mer än nu. Jag är inte säker på att jag själv, som förespråkare för vinden, vill ha så mycket vindsnurror. En orsak till detta är alla djur som dör när de flyger in i verken. Det problemet måste lösas redan nu, innan vi går vidare.
Det slår mig också, när jag läser plan B. Vad skall vi med all denna energi till? Hur ställer sig plan B till tillväxt, här finns en svaghet i boken. Ta ett exempel och fråga: Om vi nu kan få fram så mycket vindel att alla bilar kan gå detta, är det då ok att vi har den bilism vi har? Om vi tycker att bilismens fråga är löst om bara energin är fossil fri, kan vi då dubbla antalet bilar på vår planet, eller trefaldiga eller fyrfaldiga? Om tre personer av fyra, som i USA, på vår planet skall ha bil så kommer vi att ha 6-7 miljarder bilar. Visst, det kommer aldrig att ske, eftersom det är en omöjlighet, men siffran är relevant när vi diskuterar möjligheterna att undgå vår civilisations avgrund.
Jag hoppas återkomma om den tredje delen i boken och egna tankar om var vi är på väg och frågan: finns det miljöbilar?
Lester Browns (LB) bok är intressant och läsvärd, den rekommenderas.
Man
kan dela in boken i tre avdelningar. I den första delen är LB stark
och informativ. Han beskriver, med kunnighet, att det är långt mer än
våra växthusgasutsläpp som orsakar problem. Visst, de flesta problem
utgår från uppvärmningen, men det finns även andra problem. LB visar på att om Kina kommer att få lika många bilar per person, som man har i USA, så dubblar vi antalet bilar på vår planet, från en miljard till två. Var skall dessa få plats i en planet där jordbruksmarken håller på att ta slut. Kan vi gå ut på jordbruksmark och odla energi för bilarna och ytterligare konkurrera med matproduktion. Han visar på att animalieproduktionen ökar och att denna också kräver mycket jordbruksmak.
Havsytans höjning kommer att ställa mycket jordbruksmark under ytan, liksom ökenutbredning och jorderosion. Lägg till detta att vi har en folkmängdsökning på ca 80 millioner per år. Med den hastigheten är vi 9 miljarder om 25 år mot ca 7 nu, munnar som skall mättas. Lägg till detta att det nu har börjat spekuleras i mat.
Man kan fylla på detta med Lund som exempel. Här planeras nu en hel stadsdel med bostäder och forskningsanläggningar. Vi går ut på värdefull mark i ett läge där åtminstone bostadsbebyggelsen skulle kunna ske genom förtätning inom redan bebyggt område. I Lund planeras också, på norr, en golfbana på värdefull mark och vi har ytterligare en relativt ny golfbana på Väster.
Vattnet
LB visar också att vattnet håller på att ta slut i många länder. I länder, där man måste odla för att mätta sin befolkning överutnyttjar man grundvattnet. Man får gå djupare och djupare för att få vatten och snart tar grundvattnet slut. Glaciärer som snabbt smälter ger översvämningar nu. När glaciärerna smält färdigt finns inte det vatten man nu är beroende av.
Det är alltså inte bara växthusgaserna vi måste diskutera, utan även tillgången på jordbruksmark och vatten.
Andra delen
LB har en plan B, plan A är så vi lever nu, och det är så klart bra och han kommer med förslag hur vi kan lösa och kanske vända det han beskriver i första delen. I andra avdelningen finns alltså förslagen på lösning, men jag tycker att han här blir alltför yvig och han tar heller inte upp en analys huruvida hans förslag är möjliga.
En förutsättning i plan B är att planeten befolkning stannar vid 8 miljarder genom effektivare familjplanering. En annan förutsättning är att vi skatteväxlar, att inkomstskatterna sänks och att skatten på koldioxid höjs. Vi kan ju ställa detta mot alla de skatteupprop vi har i Sverige, så fort bensinpriset höjs med några tioöringar.
Han kommer också med en massa överoptimistiska saker, ett är att: ..det finns en potential på land för att generera 40 ggr mer elektricitet än vad världen förbrukar ifrån alla slags källor sammanlagt”. Med vinden som hjälp kommer vi snart att kunna köra våra bilar med el eller mycket energisnåla laddhybrider. Han konstaterar också att: ”Värmen i jordskorpans 10 översta kilometer innehåller 50 000 ggr så mycket energi som alla världens sammanlagda olje- och gasförråd”. Visst, lägg till detta den oerhörda potential vi har i solenergin.
Allt detta sett i ett globalt perspektiv
Det är svårt att förstå varför LB tar fram alla dessa optimistiska data. Verkligheten är ju helt annorlunda. Vi kan ju se på vår avkrok, Sverige. Visst ökar elkraften från vinden, men från en mycket låg nivå till en nivå där vi kanske kommer att få en femtedel av vår el från vindkraft. Då skall man också veta att det finns ett klart motstånd mot utbyggnaden. Vi har nu runt 6 TWH el från vinden och beräknas kunna uppnå 30 TWH, alltså fem ggr mer än nu. Jag är inte säker på att jag själv, som förespråkare för vinden, vill ha så mycket vindsnurror. En orsak till detta är alla djur som dör när de flyger in i verken. Det problemet måste lösas redan nu, innan vi går vidare.
Det slår mig också, när jag läser plan B. Vad skall vi med all denna energi till? Hur ställer sig plan B till tillväxt, här finns en svaghet i boken. Ta ett exempel och fråga: Om vi nu kan få fram så mycket vindel att alla bilar kan gå detta, är det då ok att vi har den bilism vi har? Om vi tycker att bilismens fråga är löst om bara energin är fossil fri, kan vi då dubbla antalet bilar på vår planet, eller trefaldiga eller fyrfaldiga? Om tre personer av fyra, som i USA, på vår planet skall ha bil så kommer vi att ha 6-7 miljarder bilar. Visst, det kommer aldrig att ske, eftersom det är en omöjlighet, men siffran är relevant när vi diskuterar möjligheterna att undgå vår civilisations avgrund.
Jag hoppas återkomma om den tredje delen i boken och egna tankar om var vi är på väg och frågan: finns det miljöbilar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar