Kommersialiseringen av svensk skola: Fuskmarknaden öppnas av Gunnar Stensson

Att lösa hemuppgifter genom att kopiera texter på nätet är ett sätt att fuska på gymnasieskola - och för den delen högskola - som förekommit länge. Det är så vanligt, att skolorna har utvecklat igenkännings- program som lärare kan använda sig av för att avslöja om en text är stulen.
   Genom att skriva om texten och på andra sätt förändra den är det ändå möjligt för eleven - eller studenten - att undvika att avslöjas. Ironiskt nog kan en sådan bearbetning tänkas ha en viss inlärningseffekt.

Radioprogrammet Kaliber avslöjar 23/9 att marknaden nu också gett sig in i den lukrativa fusksektorn – efter att genom skolpeng, riskkapitalbolag och missbruk av begreppet valfrihet ha tagit kontrollen över skoletableringarna och genom läxhjälpsföretag med möjlighet till rutavdrag börjat exploatera hemläxorna.
   I början var kommersialiseringen av fusket relativt begränsad. Det hände att elever mot ersättning hjälpte andra elever med hemuppsatser och fördjupningsuppgifter. Skalan var glidande från läxhjälp till renodlad försäljning av färdigskrivna uppsatser. Detta är fortfarande vanligt enligt en enkät som Kaliber gjort bland gymnasister och något tusental lärare. Det ger rika elever möjlighet att köpa sig fria från arbete - och kunskaper.
   Nu har fuskmarknaden tagits över av kreativa entreprenörer. Kalibers reporter finner dem utan svårighet på nätet. Entreprenörerna, liksom deras anställda personal, är givetvis anonyma, eftersom fusk anses skamligt – en sorts rest av gammaldags hederlighet. Verksamheten är dock laglig – det finns inga paragrafer som gör lagföring möjlig. Man kan jämföra med finanskapitalister som köper skattesmitaradvokater för att kunna föra ut pengar som de lurat av kommunerna.

Det fuskföretag som reportern kontaktade hade något tiotal anställda. Med utgångspunkt från kundens ålder och uppgiftens art tilldelas uppdraget den skribent som bedöms lämpligast. Man vill gärna se prov på texter som beställarna skrivit själva för att kunna imitera språkbruk och kunskapsnivå och därigenom undvika att fusket uppdagas.
   Bland fuskentreprenörernas anställda finns också gymnasielärare som vill dryga ut sin magra lön med lite skattefria inkomster. En utbildad gymnasielärare kan på någon halvtimme färdigställa ett fördjupnings- eller specialarbete. Priset kan uppgå till någon tusenlapp.
   Systemet gör det möjligt för rika och skrupelfria elever att köpa sig förbi sina kamrater. När de tagit sig vidare till universitet och högskolor kan de på samma sätt köpa sig en examen.
   Därefter blir de mottagna på lukrativa poster i ”samhällseliten” – även om de ibland avslöjar sin okunnighet, som t ex Sofia Arkelsten.