Greger Andersson, professor i musikvetenskap vid Lunds universitet,
blev dirigent för Röda Kapellet 2006 och verkade som dirigent i tre år
under perioden 2006-2010. Hans bakgrund var alltså lite annan än den vi
var vana vid. Själv spelade han trombon och hade väl erfarenheter från
dansorkestrar i norra Skåne på 1960-talet, men det var som
musikhistoriker hans främsta meriter fanns.
Hans licentiatuppsats om Höganäs Musikkår, Sveriges äldsta, är ett
bra exempel på hans forskning. Där kan man t.ex. inhämta att
Höganäsbolaget som ägde instrumenten förbjöd medlemmarna att spela för
de strejkande under storstrejken 1909! Ämnet politik och musik var
honom inte främmande och han skrev flera arbeten om musiken i nazismens
tjänst i Tyskland och Sverige under 1930- och 40-talen. För Röda
Kapellet erbjöd han en väg in i de akademiska rummen: han engagerade
oss t.ex. att spela Lars-Erik Larssons Obligationsmarsch vid
Larsson-jubiléet häromåret.
Det mest levande minnet av Greger blir nog hans sätt att
avsluta en repetition. Där hade vi suttit i några timmar och kämpat
med udda taktarter eller vad det nu var och kanske inte nått ända fram.
–Nu avslutar vi med en rejäl marsch, sa Greger, och så kunde vi gå hem
med taktfasta och smattrande trumpeter ringande i öronen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar