Förstamajtal av Sten Lindholm

Årets bästa förstamajtal: Så har många menat om det tal som Sten Lindholm höll för Vänsterpartiet i Lund. Ett antal läsare har frågat om VB kunde publicera talet. Det har tagit sin tid men här är det.
   Tyvärr så är det lika aktuellt idag som när det hölls den första maj. Det lär det nog förbli fram till nästa val om inte Miljöpartiet som genom ett under skulle drabbas av någon sorts överlevnadsinstinkt.
Red

 

Kära lundabor

När jag accepterade Vänsterpartiets inbjudan som oberoende talare var beslutet lätt. Vänsterpartiet är det parti, som ordentligt satt ner foten kring nedmonteringen av den skånska sjukvården. Man har nämligen tillsatt en Kriskommission som nyligen presenterat sin rapport. Professionen har aktivt deltagit i arbetet. Jag delar Kriskommissionens slutsatser.

Den 23 november 2009 var en mörk dag i Lunds Universitetssjukhus historia. Då fattade majoriteten i regionfullmäktige det ödesdigra beslutet att fusionera sjukhusen i Lund och i Malmö till Skånes Universitetssjukhus (SUS). Det var en ren kupp från den styrande femklöverns sida. Frågan hade smugits in i budgeten och inte bevärdigats med en egen punkt på föredragningslistan. Alla ledamöterna hade inte ens fått några handlingar i god tid före sammanträdet. Ett demokratiskt övergrepp utan motstycke i skånsk sjukvårdshistoria. Beslutet bar den förre regiondirektören Sören Olofssons och den förre regionordföranden moderaten Jerker Swansteins signum. Dessa båda herrar är sedan länge avpolletterade. Resultatet av detta demokratiska övergrepp blev nedmontering av basal akutsjukvård på båda sjukhusen, trots att detta inte varit syftet. Processen drevs nämligen vidare av tjänstemännen utan politisk styrning eller ansvar.

Tre år senare ser vi effekterna. Nuvarande regionordförande, Pia Kinhult, har sedan 2010 med benäget bistånd från sina moderatkollegor och vasallpartier inom femklövern styrt hela Skånes sjukvård och den groteska skapelsen SUS i sank. Kostnaderna för ogenomtänkta beslut driver påunderskottet i regionens ekonomi. Profession, opposition, fackliga organisationer och anställda har körts och körs dagligen över med vindens hastighet. Beslut utan underlag om klinik- och operationsförflyttningar samt personalnedskärningar är idag vardagsmat för den hårt pressade personalen. Kaos råder nästan överallt. Patientsäkerheten kan inte längre garanteras. Ett halvdussin tragiska dödsfall på SUS i Lund är Lex Maria-anmälda och fler är på väg. Arbetsmiljöverket hotar med vite på mångmiljonbelopp och socialstyrelsen har ett tillsynsärende om hela den skånska vården, vilket är unikt. Min tid är knapp, därför kommer jag inte att beröra alla ogenomtänkta beslut som fattats. Men ett vill jag nämna. I Lund fanns en suverän ögonklinik. Den flyttades till Malmö och nu vill man göra nästa flytt genom att förstöra även denna ögonklinik genom att skapa ett särskilt ögonsjukhus i Landskrona. Stolligheterna fortsätter i en oförminskad fart. Mitt tips är att man förbereder privatisering av ögonsjukhuset.

Lund som universitetsstad har en av landets främsta forskningsmiljöer. Vi har ett Universitet. Vi har forskningsbyn Ideon. Vi har det nya Ideon Medicon Village. Vi har en ansamling av Life Science-företag. Vi har en mängd inkubatorföretag, vilka vissa med tiden kommer att bli blomstrande företag. Vi har snart de stora forskningsanläggningarna Max IV och ESS på plats. Vi har i pricip allt. Men vi har INGET fungerande Universitets- och traumasjukhus längre.

Idén med SUS var från början feltänkt liksom idén med sammanslagningen av Karolinska och Huddinge i Stockholm. Samma arkitekt bakom dessa skapelser – Sören Olofsson – är numera historia. Nya Karolinska knakar redan i fogarna. Kostnaderna skenar och röster hörs redan för att man skall återgå till ruta 1 genom att separera sjukhusen. Nu till vår egen situation. Malmös folkmängd ökar starkt. Man räknar med en befolkning på runt en halv miljon om bara några decennier. Det är därför nödvändigt att Malmö får ett eget fullutrustat Akutsjukhus med alla nödvändiga kliniker och resurser.

Kvartalskapitalism råder inom företagsvärlden. Inom sjukvården råder helt andra premisser. En kraftigt åldrande befolkning kommer att ge sjukvården stora utmaningar. Jag kräver att riksdagen tillsätter en kriskommission för den svenska vården sammansatt av landets bästa hjärnor från sjukvårdsprofessionen. Jag gillar Vänsterpartiets initiativ om en Kriskommission i Skåne. Nu är det dags för rikspolitikerna att vakna. Jag är oerhört trött på att höra sjukvårdsministern Göran Hägglunds med en dåres envishet bemöta kritiken med sitt papegojlika svar. Det är landstingens ansvar! Men om landstingen inte tar ansvaret?

Jag har beskrivit den unika forskningsmiljön i Lund. Det är därför fullständigt nödvändigt att Universitetssjukhuset i Lund återupprättas. Den högspecialiserade medicinska forskningen kräver detta. Den framtida läkarutbildningen och forskarutbildningen kräver detta. Traumatiserade patienter kräver detta. Därför måste sjukhuset i Lund även utses till regionens traumasjukhus. Vi har nämligen inget sådant i Skåne idag.

Tänk Er in i följande dramatiska situation. En större flygolycka inträffar någonstans i Skåne. Dödstalet är högt men bland de överlevande finns en stor mängd vårt skadade med olika livshotande skador, vilka blixtsnabbt måste tas om hand av ett fullutrustat traumasjukhus. Om man skyfflar dessa svårt skadade patienter fram och tillbaka mellan Malmö och Lund beroende på vilka skador som måste åtgärdas, lär sannolikt dödstalet öka snabbt.

Någon av de drabbade skulle kunna vara nära Dig, Din familj eller vänner. Vart skall man föra olycksoffren? Akutsjukvården i såväl Malmö som i Lund håller på att gå under. Var finns sängplatser att tillgå? Idag tvingas man ju placera mängder av patienter i korridorer och på andra platser.

Jag riktar mig nu direkt till den styrande femklövern och dess sjukvårdsansvariga. Gör halt. Stoppa alla beslut om operations- och klinikförflyttningar. Stoppa alla privatiseringstankar om sjukhusen. Stoppa redan nu privatiseringen av hudkliniken i Lund, så att inte läkarutbildningen och forskningen kring hudsjukdomar drabbas.

Samtliga sjukhus, dess patienter och anställda måste behandlas med respekt. Se också till att ta över ansvaret för Lydiagården för cancerpatienternas och deras anhörigas skull. Sjukvården behöver arbetsro. Personalen behöver arbetsro. De anhörigas oro för var deras gamla mor eller far kommer att skickas måste elimineras. Det är människan i den brutala budgetekonomins namn som fått och får betala det höga priset.

Det bästa vore därför, om Ni direkt kastar in handduken. Det skulle bli Ert bästa och troligen enda vettiga beslut. Jag har fått nog, vi har fått nog.

Mitt hjärta är rött och mitt hjärta blöder för patienterna och sjukvårdspersonalen.

Jag önskar Er alla på torget en skön 1 maj.Det är Ni värda.Tack för mig.