2011 började de nya betygen med skärpta
betygskrav tillämpas. Med dem skulle elevernas kunskaper öka och
betygsinflationen minska.
I stället visar det sig att snittbetygen för årskurs 9 våren 2014 fortsätter att stiga, samtidigt som Pisa-resultaten i Matematik, Naturvetenskap och Läsförståelse stupar brant nedåt.
Varför?
Förklaringen är att betyg nu inte i första hand innebär kunskapsvärdering utan marknadsföring, konkurrensfördel, valuta, lätt förtjänta pengar för skolentreprenörerna.
Skolbolagen slåss om skolpengar – med betyg. Skolbolagens ägare hotar rektorerna – höj betygen, rektorerna trugar och hotar lärarna – höj betygen! Samtidigt kräver föräldrar och elever: höj betygen annars sticker Mats – och skolpengen – till en annan skola.
Skolsystemet korrumperar.
1992 bestämde regeringen Bildt att alla kommuner måste betala friskoleföretagen en skolpeng baserad på kommunens egna kostnader för varje elev som valde deras skola. Pengar att tjäna! 2008 gjorde riskkapitalbolagen sitt intåg på skolmarknaden.
Friskolekoncernerna åstadkom snabb tillväxt medelst hög belåning. Genom att ha bolagsstyrelsen i ett skatteparadis som Guernsey kunde de minimera skatten som exempelvis den största svenska skolkoncernen Academedia (med 50 000 elever/skolpengar). Koncerner som gick överstyr kunde alltid gå i lönsam konkurs, som John Bauer-koncernen gjorde.
Ju osäkrare lärarnas ställning är, desto lättare blir de att korrumpera för skolföretagen, för rektorerna, för föräldrarna och för eleverna. Bäst att bita huvudet av skammen – det gäller ju levebrödet. Höga betyg gör alla glada.
Kan man göra något åt betygsinflationen?
Ja, det kan man, svarar Magnus Henrekson, professor och vd i IFN, institutet för näringslivsforskning, och Johan Wennström, doktorand, i en artikel på DN Debatt 19/10.
”Friskolereformen 1992 omdefinierade relationen mellan lärare och elev till en rent ekonomisk relation mellan producent och konsument”, konstaterar de inledningsvis.
Ta bort skolornas möjlighet att konkurrera med betyg! Det är det viktigaste. Idag konkurrerar de med betyg snarare än med kunskap.
I stället visar det sig att snittbetygen för årskurs 9 våren 2014 fortsätter att stiga, samtidigt som Pisa-resultaten i Matematik, Naturvetenskap och Läsförståelse stupar brant nedåt.
Varför?
Förklaringen är att betyg nu inte i första hand innebär kunskapsvärdering utan marknadsföring, konkurrensfördel, valuta, lätt förtjänta pengar för skolentreprenörerna.
Skolbolagen slåss om skolpengar – med betyg. Skolbolagens ägare hotar rektorerna – höj betygen, rektorerna trugar och hotar lärarna – höj betygen! Samtidigt kräver föräldrar och elever: höj betygen annars sticker Mats – och skolpengen – till en annan skola.
Skolsystemet korrumperar.
1992 bestämde regeringen Bildt att alla kommuner måste betala friskoleföretagen en skolpeng baserad på kommunens egna kostnader för varje elev som valde deras skola. Pengar att tjäna! 2008 gjorde riskkapitalbolagen sitt intåg på skolmarknaden.
Friskolekoncernerna åstadkom snabb tillväxt medelst hög belåning. Genom att ha bolagsstyrelsen i ett skatteparadis som Guernsey kunde de minimera skatten som exempelvis den största svenska skolkoncernen Academedia (med 50 000 elever/skolpengar). Koncerner som gick överstyr kunde alltid gå i lönsam konkurs, som John Bauer-koncernen gjorde.
Ju osäkrare lärarnas ställning är, desto lättare blir de att korrumpera för skolföretagen, för rektorerna, för föräldrarna och för eleverna. Bäst att bita huvudet av skammen – det gäller ju levebrödet. Höga betyg gör alla glada.
Kan man göra något åt betygsinflationen?
Ja, det kan man, svarar Magnus Henrekson, professor och vd i IFN, institutet för näringslivsforskning, och Johan Wennström, doktorand, i en artikel på DN Debatt 19/10.
”Friskolereformen 1992 omdefinierade relationen mellan lärare och elev till en rent ekonomisk relation mellan producent och konsument”, konstaterar de inledningsvis.
Ta bort skolornas möjlighet att konkurrera med betyg! Det är det viktigaste. Idag konkurrerar de med betyg snarare än med kunskap.
Det kan ske genast genom införandet av centrala
prov som rättas externt. Därigenom fastställer man den genomsnittliga
betygsnivån. Inom ramen för det snitt som det nationella provet ger
sätts sedan betygen.
Det har prövats tidigare. Före de förödande 1990-talsreformerna friskola och kommunalisering fastställde svensk skola elevernas betyg med hjälp av centrala prov och en femgradig betygsskala enligt normalkurvan.
Betygen i den enskilda klassen sattes sedan vid klasskollegier. Varken rektor eller lärare kunde godtyckligt påverka dem. Inte heller föräldrar och elever. Ingen betygsinflation kunde förekomma så länge systemet tillämpades korrekt. Det var gyllene år för svensk skola som på den tiden hörde till världens bästa.
Avskaffa betyget IG eller F! Det innebär att en ung person stämplas som värdelös, vilket är förödande för såväl identitet och motivation som jobbchanser. När IG infördes började andelen elever som inte fullföljde skolan skjuta i höjden.
Betyget 1 i den femgradiga betygsskalan betydde inte underkänt utan innebar helt enkelt att man i något ämne tillhörde den grupp som hamnade lägst i en normalfördelning. Det gör alla i något sammanhang. I ett annat kunde de höra till gruppen med högsta betyg.
För det tredje måste man göra det lättare för personer med dokumenterade ämneskunskaper att arbeta som lärare. Skolverkets genomgång visar att 40 % av lärarna på gymnasiet saknar behörighet för de ämnen de undervisar i.
Slutklämmen i debattartikeln lyder:
”Att staten decentraliserat och konkurrensutsatt skolan utan att värna kunskaperna har varit förödande. Att återuppta kunskapslinjen och sluta stämpla personer som icke godkända utan hänsyn till deras förutsättningar kostar ingenting och de positiva effekterna kommer inte att låta vänta på sig.”
En av författarna, Johan Wennström utgav i augusti boken ”Lärare utan frihet: när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen.”
Det har prövats tidigare. Före de förödande 1990-talsreformerna friskola och kommunalisering fastställde svensk skola elevernas betyg med hjälp av centrala prov och en femgradig betygsskala enligt normalkurvan.
Betygen i den enskilda klassen sattes sedan vid klasskollegier. Varken rektor eller lärare kunde godtyckligt påverka dem. Inte heller föräldrar och elever. Ingen betygsinflation kunde förekomma så länge systemet tillämpades korrekt. Det var gyllene år för svensk skola som på den tiden hörde till världens bästa.
Avskaffa betyget IG eller F! Det innebär att en ung person stämplas som värdelös, vilket är förödande för såväl identitet och motivation som jobbchanser. När IG infördes började andelen elever som inte fullföljde skolan skjuta i höjden.
Betyget 1 i den femgradiga betygsskalan betydde inte underkänt utan innebar helt enkelt att man i något ämne tillhörde den grupp som hamnade lägst i en normalfördelning. Det gör alla i något sammanhang. I ett annat kunde de höra till gruppen med högsta betyg.
För det tredje måste man göra det lättare för personer med dokumenterade ämneskunskaper att arbeta som lärare. Skolverkets genomgång visar att 40 % av lärarna på gymnasiet saknar behörighet för de ämnen de undervisar i.
Slutklämmen i debattartikeln lyder:
”Att staten decentraliserat och konkurrensutsatt skolan utan att värna kunskaperna har varit förödande. Att återuppta kunskapslinjen och sluta stämpla personer som icke godkända utan hänsyn till deras förutsättningar kostar ingenting och de positiva effekterna kommer inte att låta vänta på sig.”
En av författarna, Johan Wennström utgav i augusti boken ”Lärare utan frihet: när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar