Veckobladet och lundavänstern av Bengt Hall

En gång i tiden var Veckobladet vänsterns och VPK/Vänsterpartiets utåtriktade organ. Innehållet var nästan helt lunda-fixerat. Det hände att någon tilläts skriva om företeelser utanför kommungränsen men det hörde till undantagen. De politiskt aktiva skrev om vad som hände i fullmäktige, i nämnder och i andra sammanhang där vänstern agerade. Det var en källa till kunskap om lundavänsterns stånd-punkter och utspel. Dock var aldrig Veckobladet en ren partimegafon utan här tilläts olika röster komma fram. Det var tidningens signum vilket gjorde den läsvärd och inte helt förutsägbar.

Denna egenskap ledde senare till partiets avståndstagande. ”Ledande kamrater” ville bara ha godkända åsikter i sin tidning. Kring millenieskiftet tog man sin hand från VB. Tack vare Göran Persson som sedan dess innehar rättigheterna lever tidningen vidare. Du ska ha ett stort tack, Göran! Men nya friskare vindar råder inom partiet och inställningen till VB har ändrats.  Men var är den friska debatten?

För något år sedan la jag en motion till Vänsterpartiets årsmöte i Lund där jag yrkade på att partimedlemmarna skulle uppmanas läsa VB och även skriva i tidningen. Min ambition var att vi som är medlemmar ska få insyn i det politiska arbetet och att tidningen åter skulle spegla det som händer i kommun- och regionpolitiken och även utomparlamentariskt. Och kanske också kunna delta i diskussioner kring aktuella lokala frågor.  Motionen gick faktiskt igenom. Med acklamation!

Sedan dess har inget synligt hänt. Jag vet inte om partimedlemmarna i högre utsträckning läser VB. Jag ser i varje fall ytterst sällan någon kommunpolitiskt aktiv som berättar och skriver om vad som händer i den lokala politiken. Sista numret av VB, till exempel, handlar om terrorn i Frankrike, Palestina, solidaritet med det andra islam och lite till. Men kommunpolitiken lyser (med något undantag) med sin frånvaro.

Vänsterpartister brukar hänvisa till Politiken, som utkommer efter fullmäktigemötena. Det är ett flygblad med i huvudsak ett referat från sammanträdet.  Den ger knappast en fullödig bild av kommunpolitiken.

För mig är politik inte bara sammanträden och möten i slutna rum. Det handlar också om kommunikation med alla oss andra. Ibland hävdar våra företrädare att de inte får in sina alster i den stora draken (SDS). Det är möjligt. Men varför inte då skriva i Veckobladet som kommer ut regelbundet varje vecka? Varför inte föra ut politiken till oss som vill veta vad partiet gör och vilka frågor som är på tapeten och var skiljelinjerna går? Och ni som vet lite mer – hjälp till att hålla den politiska diskussionen levande! Det är det demokratiska fundamentet!

Läs och skriv i Veckobladet! Och hjälp till att sprida kunskap om Veckobladets existens!