Lund gör anspråk på att vara en cykelkommun. I begreppet ”cykelkommun” ligger inte bara det faktum att det cyklas mycket i kommunen, utan också att kommunen har bra villkor för cykeltrafik, ja, rentav att kommunen skulle prioritera cykeln som trafikslag.
Och visst vinner Lund då och då pris som bästa cykelkommun
och liknande. Men för de flesta som regelbundet färdas på cykel i
kommunen är det uppenbart att det finns många brister i
cykelinfrastrukturen. Utmärkelserna som kommunen kammar hem speglar
snarast det dystra faktum att det ser ännu värre ut i andra kommuner.
Bilkommunen Lund
När allt kommer omkring är Lund fortfarande en bilkommun,
även om rekordårens värsta bilyra har stillnat en hel del. Den
politiska majoritetens har sagt ja till en breddning av E22 med
ytterligare två filer och ja till en ny trafikplats vid Ideon. Därmed
har de också sagt ja till en planerad 70-procentig trafikökning på
motorvägen genom Lund. Detta är idag det tydligaste exemplet på att det
är ”bilen först” som gäller som huvudregel. Men även i vad som kan
synas vara detaljer i trafikmiljön visas att ”bilen först”-tänkandet är
vägledande.
Dagsaktuella exempel
En cyklist som i denna vecka färdas på cykelbanan österut på
Hjalmar Gullbergs väg finner oväntat och oannonserat att gång och
cykelbanan är blockerad på grund av vägarbeten. Genom en skylt hänvisad
de gående till ”andra sidan”. Cyklister hänvisas inte alls.
Cyklister finns inte
Det är kommunen som ger tillstånd för gatuarbeten och
accepterar att gång- och cykeltrafiken tvärstoppas på detta sätt. Gående
ska tvingas ut på ”andra sidan” av det-framgår-inte-vad; cyklister
finns helt enkelt inte. En cyklist som färdas på cykelbanan vid på
Thulehemsvägen tur och retur möter samma typ av blockering av gc-banan
på två ställen och samma avsaknad av hänvisning. En cyklist som kör
Tunavägen österut på Spartasidan möts av samma skyltning och
avspärrning.
Varför är då detta är exempel på ”bilen först”? Jo, för det
första: det skulle vara otänkbart för kommunen att mitt på en gatusträckning, t ex Hjalmar Gullbergs
väg, stänga av bilkörbanan helt för biltrafik, utan att i förväg, vid
anslutande gator via vägmärken informera om detta och hänvisa till
alternativa vägar.
Ta bilkörbanan i anspråk
För det andra: I samtliga fall av stängd gång- och
cykelbana som här hade skildrats hade det varit fullt möjligt att
avgränsa en del av den breda bilkörbanan och leda gång- och
cykeltrafiken på ett smidigt och trafiksäkert sätt förbi
vägarbetsområdet. Redan på 1990-talet rekommenderade Svenska
Kommunförbundet (nu Sveriges kommuner och regioner) att vägarbeten på
gång- och cykelbana skulle säkras på nedanstående för gc-trafiken säkra
och framkomliga sätt.
Ur skriften ”Utmärkt!”, Svenska kommunförbundet 1997.
Ingen förbättring sedan 1990-talet
Och på 1990-talet förekom i vår kommun exakt samma typ
av tvärstoppsblockering av gång- och cykelbana som idag. Som dåvarande
ledamot i Tekniska nämnden aktualiserade jag detta oskick och föreslog
att kommunen skulle följa kommunförbundets lösning vid avstängda
gc-banor p.g.a. vägarbeten. Om jag inte minns helt fel gick nämndens
beslut i den riktningen.
Men än i dag, ett par decennium senare, ser det
fortfarande lika bedrövligt ut vid gatuarbeten på gång och cykelbanor.
Lund är långt ifrån den målsättning som uttrycks i ett underlag till
den nya översiktsplanen: att ”skapa holländsk nivå på struktur och
standard” för cykeltrafiken. Fortfarande är det ”bilen först” som
gäller. Och det är lång väg till Holland och Nederländerna.
NOT. Det är de entreprenörer som utför
gatuarbeten som rent praktiskt sköter skyltningen och anordningar runt
gatuarbetena. Men det är kommunen som anger villkoren för
trafikregleringen och ansvarar för att dessa villkor följs. Och i
åtminstone två av de i texten relaterade fallen är det kommunen själv
som är entreprenör genom Markentreprenad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar