Förslag till nytt LundaEko: Luftiga mål och avsaknad av åtgärder av Ulf Nymark

 

Förslag till nytt LundaEko: Luftiga mål och avsaknad av åtgärder

Läs förslaget

Nu är det åter dags för en ny version av LundEko – Lunds kommuns program för ekologisk hållbar utveckling. Programmet är ett övergripande miljöprogram för hela Lunds kommun. Det omfattar inte bara den kommunala organisationen utan alla som bor och verkar i Lunds kommun.
   Kommunens tjänstepersoner har tagit fram ett utkast till nytt program gällande tiden 2020 till 2030. Utkastet finns nu för begrundan och kommentarer hos de politiska partierna och i nästa månad ska kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott ta ställning till ett förslag om att skicka ut programmet på en bred formell remiss.

LundaEko version III
Det blir nu det tredje LundaEkoprogrammet som nu ska beslutas. Det första antogs år 2006 av fullmäktige. Dock hade detta program sin föregångare i ”Lunds Agenda 21” som antogs av kommunfullmäktige hösten 1997.
   Programmet från år 2006, LundEko I, som sträckte sig till 2012, var ett utförligt program som innehåll inte bara mål, utan också ett stort antal åtgärder, drygt 100 konkreta åtgärder, för att nå målen. Fullmäktige tog alltså ansvar för och gav riktlinjer om hur målen skulle uppnås.
 

 

LundaEko II – minskad styrförmåga
Den borgerliga majoritet som styrde Lund år 2012 lyckades inte få fram ett nytt program som direkt skarvade i där LundaEko I tidsmässigt slutade. Först hösten 2014 kunde fullmäktige anta LundaEko II som gäller tiden från antagandeåret fram till och med 2020. Det blev ett i förhållande till 2006-års program ett tämligen avskalat och urvattnat program. Målen var i många fall tämligen flummiga, typ att något ska ”öka” eller ”minska”, utan att ange hur stor ökningen eller minskningen ska vara. Programmet hade inga som helst svar på frågan hur målen skulle uppnås. Det överlät fullmäktige till kommunens nämnder att besluta om. Dokumentet hade helt enkelt en svag styrförmåga, vilket också många tunga remissinstanser, bland annat Lunds universitet, Länsstyrelsen, Kraftringen, framhållit. Frånvaron av styrmedel protesterade också den rödgröna oppositionen emot.

Bristande måluppfyllelse
Att denna kritik var befogad visar sig nu i kommunens miljöredovisningar. Av redovisningen för år 2019, alltså näst sista året för LundaEko II, framgår att av totalt 39 mål kommer endast ynka 10 mål med någorlunda stor säkerhet ha uppnåtts 2020. Lika många delmål bedöms inte komma att klaras av, medan resterande 19 delmål bedöms som osäkra att uppnå.

LundaEko III – samma svagheter som i tidigare versioner – fast värre
I det förslag till LundaEko III som är på väg fram finns bristerna från LundaEko II kvar. De inte bara finns kvar, utan har ytterligare förvärrats. Det finns, precis som i LundaEko II, ett antal prioriterade områden. De prioriterade områden har från LundaEko II bantats från 8 till 6. Inom varje prioriterat område finns ett övergripande mål som är väldigt generellt hållet. Under det generella målet finns delmål som anger vad som ska ha uppnått till år 2030 för att det övergripande målet ska vara uppfyllt. Delmålen är många gånger satta som att något ska ”öka” eller ”minska” utan att ange kvantitet, precis som i version LundaEko II. Andra delmål anger inte miljötillståndet utan vad omvärlden anser om Lunds miljötillstånd. Detta formuleras som att kommunen ska vara ”föregångare” och ”förebild” inom vissa miljöområden. Denna typ av mål innebär ju att om andra kommuner är urusla inom miljöområdet, räcker det att Lunds kommun ligger ett snäpp över uruselhet för att kunna vara föregångare. 

Inget samlat ansvar för åtgärder
Inte heller i den nu föreslagna versionen finns det några åtgärder för att nå ålen föreslagna. Förslaget hänvisar till andra miljöprogram som finns i kommunen för vad som ska göras får att nå målen, dvs vilka åtgärder som ska vidtas. Haken här är emellertid att flera av dessa program i varje fall i dagsläget bara anger åtgärder som skulle kunna genomföras, alltså inte åtgärder som ska genomföras. Dessutom finns inget samlat ansvars för dessa programs genomförande.

Nästan alla delmål berör direkt alla som bor och verkar i Lund
Liksom tidigare versioner av LundaEko gäller det aktuella förslaget alla som bor och verkar i Lunds kommun. Detta avspeglas i att av de drygt 30 delmål som förslaget innehållet är 25 delmål också direkt riktade till hushållen och alla som verkar i kommunen: företag, föreningar, hushåll, enskilda individer. Inte nog med att programmet i många fall saknar delmål för den icke-kommunala samhällssektorn, som ju är helt avgörande för om målen ska kunna nås. Det saknas helt saknar strategier och åtgärder för hur alla berörda ska påverkas för att bidra till måluppfyllelse.

Dramatiskt förändrade konsumtionsmönster
Det första prioriterade målområdet, ”Konsumtion och produktion” får illustrera denna närmast katastrofala brist. Övergripande mål för detta område lyder: ” År 2030 producerar och konsumerar alla som bor och verkar i Lunds kommun i enlighet med planetens gränser och det är lätt att göra rätt”. Målet är i och för sej utmärkt, men givetvis fordras ett tämligen dramatiskt förändrat konsumtionsmönster från allmänhet och verksamheter. Att detta tillstånd ska kunna uppnås utan handlings- och åtgärdsplaner för allmänhet och verksamheter är nog tyvärr en omöjlighet.

Nästan fritt fram för fortsatt exploatering av jordbruksmark
Jag tänker här inte närmare gå in på kritik av de olika målen i programförslaget – så när som på ett undantag. Det gäller den i Lund synnerligen kontroversiella frågan om jordbruksmarkens användning. Målet för jordbruksmark formuleras i förslaget på samma gummiartade sätt som i tidigare LundaEko-versioner: ”Kommunkoncernen ska vara restriktiv mot annan markanvändning på brukningsvärd jordbruksmark än för jordbruksändamål. Den bästa åkermarken ska undantas så långt som möjligt från exploatering”.  Med andra ord: nästan fritt fram för exploatering av jordbruksmark, inklusive den av allra högsta kvalitet.

Majoriteten säjer nej till verksamma åtgärder
Det finns givetvis en hel del skarpa delmål. Ett exempel är delmålet för utsläpp av växthusgaser. De ska minska med minst 65 procent till 2025 och med minst 80 procent fram till 2030 jämfört med utsläppsnivån 2020. Målet framstår närmast som en utopi utan en kraftfull åtgärdskatalog mot trafiksektorns utsläpp. Och kraftfulla åtgärder har ju redan den styrande kvintetten sagt nej till i samband med att det lokala klimatpolitiska rådet föreslagit sådana.

Fortsatt urvattning?
Förslaget till LundaEko III består av alltför många luftiga mål. De relativt få vassa mål som finns blir svåruppnåeliga beroende på avsaknaden av förslag på beslut om verksamma åtgärder för att nå målen. Det blir återigen ett tämligen urvattnat dokument. Till yttermera visso är det inte uteslutet att dokumentet under den långa politiska process som nu följer kommer att utsättas för ytterligare urlakning.