Det urbana samhället är ett samhälle av ensamhet i boendet. I våra storstäder är hälften eller mer av alla hushåll enpersonshushåll. Det gäller äldre som genom skilsmässa eller dödsfall framlever sina liv ensamma, men även yngre som ännu inte tagit steget över i familjerollen, samt en minoritet som lever hela sitt liv utan en partner.
När Coronan spreds över Sverige var ensamboendet ännu inte
en frågeställning för bostadsmarknaden. Byggandet anpassade sig efter
livsmönstren och försökte inte påverka dem. Ytterst små undantag snarast
bekräftade det allt dominerande perspektivet att bostäder handlar om
småhushåll, i bästa fall barnfamiljer, annars par eller ensamstående.
Någon vilja att öppna för gemenskap i själva boendet har inte funnits.
I slutet av 1970-talet formulerades ett koncept kallat ’Bo i
gemenskap’, kallat BiG. Kärnan i konceptet var kombinationen privat
komplett lägenhet och gemensamma ytor, bland dem ett storkök för
gemensamma måltider. En lösning som innehöll både möjligheten att stänga
sin dörr när en behöver det, och friheten att enkelt kunna gå ut i det
gemensamma och i öppna samarbeten när en längtar efter det. Under
1980-talet växte fram ett 40-tal flerfamiljshus baserade på
BiG-konceptet. De kallades kollektivhus. Senare tillkom varianten
’kollektivhus för andra halvan av livet’ – för lite äldre hushåll där
eventuella barn hade flugit ut. Olika öppningar för gemenskap med
grannar har sedan dess sett dagens ljus: CoLive-projektet för unga
ensamstående vuxna som ska byggas på Brunnshög i Lund är ett av dem. Men
fortfarande finns inte ’bo i gemenskap’ som ett reellt alternativ i
landets bostadsförmedlingar.
Coronan blottlägger ensamhetens gissel
Nu finns ensamhetens tunga negativa sidor för alla att se –
Coronan har öppnat våra ögon. Unga ensamstående tar risken för smitta
när de fyller stadens kaféer, i trots av starka rekommendationer. Äldre
lider av sin ensamhet och sin rädsla för att möta andra. Bristen på
vanligt socialt liv börjar tära, allt oftare talar man idag om de
psykiska effekterna av långvarig isolering. Självklart, människan är
inte gjord för ett liv i ensamhet.
När Coronapandemin är över kommer den att ha ändrat mycket i
våra levnadsvanor. Efterfrågan på gemenskap i boendet hör säkert dit.
För bostadspolitiken gäller det att dra rätt slutsatser: bostadsmarknaden måste utveckla svar på ensamheten och ge dem en positiv klang i sin marknadsföring. Regeringen
ser numera gemensamma utrymmen som en självklar del av bostäder för
äldre som byggs med statligt stöd, och har öppnat för startbidrag till
byggemenskaper. Boverkets skrift från 2018 om Byggemenskaper i bostadsförsörjningen är ett konkret bidrag avsett för kommunalpolitiker och tjänstemän. Sveriges Allmännytta har noterat ett växande intresse för kollektivhus i spetsen, och ger på sin hemsida information om pågående byggen.
Sveriges många allmännyttiga företag bör nu ges i
uppdrag att leda övergången från det konventionella flerfamiljshuset
till boenden som på olika sätt öppnar för kontakt och gemenskap mellan
grannarna. Från dagens närmare 50 kollektivhus till hus med lokaler
ordnade för kravlös gemensamhet där en köksbänk och sköna sittgrupper
räcker för att göra skillnad.
Erfarenheterna från Coronan är tydliga:
Bostadspolitiken bör inriktas på att skapa bostäder med utrymme för gemenskap för alla slags hushåll, inte som nu enbart för de äldre;
Boverkets regler behöver utformas så att gemensamma lokaler kan finansieras på samma sätt som bostadsyta;
Sveriges Allmännytta kan bidra med att utveckla modeller och direktiv för att underlätta övergången till gemensamhetsvänligt byggande;
Snabbkurser om gemenskapsboende ska beredas för kommunala tjänstemän och politiker, liksom för lärare och studenter på landets arkitektskolor;
Utredningar om boendets betydelse för mental hälsa i den sociala isolering mot Covid19 Folkhälsan rekommenderat ska omedelbart inledas.
Idag har Coronan till synes släppt sitt starka grepp
över vårt samhälle. Många slutsatser om det framtida samhället väntar på
att formuleras: Coronan är med säkerhet inte den sista virusen att
drabba oss på bred front. Kommande krav på isolering måste redan nu ges
konkreta svar i både kortsiktiga och mer långsiktiga åtgärder.
Bostadsmarknaden hör till de senare, arbetet kan inledas omedelbart.
Boverket har publicerat rapporten 2018:32 med namnet Byggemenskaper som en del i Bostadsförsörjningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar