Privat ägande – ojämlikhet – ”titanic phsical damage”. av Gunnar Stensson

 Ojämlikheten ökar i länder och mellan länder.  Sverige är ett av världens rikaste och mest jämlika länder, men också det land där ojämlikheten ökar snabbast. Ojämlikhet skapar konflikter mellan rika och fattiga människor, mellan konkurrerande länder och mellan rika och fattiga länder.

   Ojämlikhet och konkurrens ökar spänningarna mellan imperierna Kina, USA och Ryssland. Utsugningen av de fattigaste länderna, framför allt i Afrika ökar. Just nu är Kongo utsatt för den mordiska utvinning av kobolt som pågår för att tillgodose den växande elbilsindustrin med batterier.
 
Thomas Piketty analyserar ojämlikheten i sin Capital and Ideology. Franska revolutionen orsakades av Frankrikes ojämlikhet. Frihet, jämlikhet, broderskap. Jordägandet omfördelades. Sedan kom 1800-talet då man hyllade äganderätten som högsta samhällsprincip. Ojämlikheten ökade snabbt. Då blev varken frihet eller jämlikhet möjliga
   Marx visade att ägandet ledde till slaveri och ett proletariat som utsattes för extrem ojämlikhet. Den imperialistiska kampen om koloniernas naturtillgångar och arbetskraft mellan Frankrike, Tyskland och Storbritannien utmynnade i de två världskrigen.
   De härskande klasserna i alla ojämlika samhällen utvecklade ideologier för att försvara ojämlikheten. Under medeltiden var krigare och präster privilegierade. De motiverade sina privilegier med att de stod för försvar och kunskap. Efter Franska revolutionen blev liberalismen den ideologi som den härskande klassen konstruerade för att motivera sin maktställning. Förmögenheterna ökade hastigare än tillväxten. Ojämlikheten hade nått extrema nivåer i Frankrike år 1900.
 

 

1914 ägde de tio rikaste procenten av svenska folket 88 procent av landets tillgångar medan den fattigaste hälften ägde 1 procent och de återstående 11 procenten ägdes av medelklassen. Rösträtten fördelades efter ägandet.
   Marx avslöjade liberalismen. Både Piketty och Nina Björk smular sönder de meritokratiska resonemangen, Nina Björk i det första kapitlet av ”Om man älskar frihet”.
   Den svenska revolutionen 1917 förvandlade på ett par årtionden Sverige till det mest jämlika landet i världen. Utbildningen demokratiserades. Trygghetssystemet byggdes upp. Tillväxten ökade.
   Samma utveckling ägde rum i USA och Storbritannien. Progressiv inkomstskatt, förmögenhetsskatt och arvsskatt upp till 90 procent infördes för att omfördela ägandet. Att förmögenheterna omfördelades ledde till produktionsökningar.

Ojämlikhet och fattigdom minskade i Europa och USA tills den nyliberala ideologin tog makten på Ronald Reagans och Margaret Thatchers tid. Då ökade de snabbt.
   ”Den rikaste hundradelen i Sverige, ungefär 70 000 individer, är fem gånger rikare idag, jämfört med för 20 år sedan. Och det de tjänar mest på är aktieutdelningar, räntor och realiserade kapitalvinster” skriver Ulla Andersson och Tony Haddou, V, i Aftonbladet debatt 13/9.
   Thomas Piketty håller med. Ojämlikheten ökar på samma sätt i USA, Storbritannien, Ryssland och Kina. Utbildningen hamnar på marknaden, särskilt i det svenska skolsystemet och de amerikanska universiteten.

Vänsterpartiet föreslår i årets budget en höjd fastighetsskatt som är progressiv på värden över 7 miljoner. Vänsterpartiet föreslår också ny progressiv förmögenhetsskatt och ny progressiv kapitalskatt.
   Utmärkt, säger Piketty, men det är för lite och för sent. Vi behöver en progressiv arvsskatt på upp till 90 procent som i USA och Storbritannien efter andra världskriget. Förmögenheterna måste omfördelas för att vi ska undgå ett ekonomiskt och socialt sammanbrott.
   ”Att ta ut lägre skatt på kapitalinkomster än på arbete som man gjorde i Sverige ledde till en totalt fiktiv och ekonomiskt obrukbar omfördelning från löner till aktieutdelning”. (Piketty, sidan 989)
   I ”Om man älskar friheten” citerar Nina Björk på sidan 71 Göran Therborns ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”:
   ”1991 sänktes skatten på kapitalinkomster till 30 procent, det vill säga lägre skatt än på höga arbetsinkomster. Bolagsskatten sänktes från 50 till 30 procent och förmögenhetsskatten på onoterade aktier avskaffades. 1997 avskaffades förmögenhetsskatten för huvudägare av börsnoterade företag. 2001 blev vinster på andelar i dotterföretag skattefria. Gåvoskatten avskaffades 2004 – adjö till den gammalliberala idén om barns lika chanser. All förmögenhetsskatt avskaffades 2007. Bolagsskatten sänktes ytterligare flera gånger, 2013 ned till Trumpnivå 22 procent.”

Piketty kallar alla partier som eftersträvar minskad ojämlikhet ”sociala demokrater”. De sociala demokraterna misslyckades i kampen mot kapitalet när finansmarknaden globaliserades och det blev möjligt att placera förmögenheterna i landet med lägst beskattning – lagligt eller olagligt i skatteparadis.
   Nu håller ojämlikheten på att nå samma nivåer som i början på 1900-talet. Då orsakade den två världskrig. Nu håller den på att sänka världsekonomin. Förmögenheterna måste omfördelas.
   Piketty har förslag på hur det ska göras. Om inte omfördelningen sker snabbt så att vi gemensamt kan möta miljöhotet blir en förödande klimatkatastrof omöjlig att undvika. Om Trump vinner presidentvalet lämnar USA Parisavtalet. Då är det kört.
Fortsättning följer. Ställ gärna frågor.