Vad kan vi lära av München 1918? av Gunnar Stensson

 1900-talets första hälft är den hittills ödesdigraste epoken i världshistorien. De europeiska stormakternas konkurrens om kolonier ledde till första världskriget. Fredsvillkoren blev grogrunden för nazismen och andra världskriget. Tyskland är tragedins centrum, samma Tyskland som nu står som försvarare av en världsordning som hotas av Trump, Putin och Xi Jinping och de främlingsfientliga krafter i EU som Piketty kallar socialnativistiska.

I boken München 1918. När författare och drömmare tog makten visar den tyske författaren Volker Weider-mann hur de krafter – nationalism, antisemitism, revanschism - som ledde till nazismen och andra världskriget redan var verksamma när revolutio-nen i München krossades.

Ett politiskt massmöte i München den soliga 7 november 1918 utveck-lades spontant till en pacifistisk och socialistisk revolution. Kungafamiljen fördrevs och Bayern utropades till rådsrepublik. Närmast av en slump blir den judiske kulturjournalisten Kurt Eisner revolutionsledare och samma natt rådsrepublikens förste ministerpresident. Han improviserar fram ett regeringsprogram och tillsätter en regering. Redan efter några dagar blir han mördad av en högerextremist. I begravningsprocessionen deltar 100 000 München-bor.
   Till ny ministerpresident utses den unge författaren Ernst Toller. Både de socialdemokratiska och kommunistiska partierna i Tyskland tar avstånd från revolutionen i München. Varken Karl Liebknecht eller Rosa Luxemburg gillar den. Lenin skickar ett brev med råd.
   I Berlin samlas under tiden nationalistiska krafter och militära frikårer. I maj ockuperar de München och genomför en brutal massaker på socialister och judar. Hitler är där och iakttar och lär.
   Källmaterialet är rikt. Flera ledande författare som Hermann Hesse, Heinrich Mann och Rainer Maria Rilke finns där. Thomas Mann, som en tid stöder revolutionen, påbörjar arbetet med romanen Bergtagen. Ministerpresidenten Ernst Toller lyckades rädda sig undan massakern och senare nazismen, men begick självmord efter att ha fått veta att nazisterna mördat hans familj.
   Volker-Weidemann är litteraturredaktör på Der Spiegel och författare till den tidigare boken Oostende som på ett liknande sätt skildrar situationen inför utbrottet av spanska inbördeskriget och upptakten till andra världskriget.

Vi står idag inför det häpnadsväckande – och ödesdigra - valet mellan den östtyska prästdottern Angela Merkels ”Wir schaffen das” och Donald Trumps ”America first!”

---