Den israeliska blockaden av Gaza,
understödd av Egypten, har varit förödande för befolkningen i området.
Det konstaterar FN:s Konferens om Handel och Utveckling (UNCTAD) i en
rapport till FN:s Generalförsamling - “Economic costs of the Israeli occupation for the Palestinian people: the Gaza Strip under closure and restrictions”.
Totalt beräknas ockupationen och avspärrningen ha kostat
palestinierna runt 16,7 miljarder dollar - motsvarande 139 miljarder
svenska kronor. Beloppet år sex gånger så högt som Gazas
Bruttonationalprodukt (GNP) - summan av varor och tjänster - under
2018, eller motsvarande 107 % av Palestinas totala GNP för 2018. Utan
13 år av avspärrning, och tre stora israeliska militäroffensiver,
skulle andelen fattiga i Gaza ha varit 15% mot dagens 56%, och “poverty
gap”, alltså återstående inkomst för att hålla människor över
fattigdomsgränsen, 4,2% i stället för 20%.
Fram till 2007 hade Gaza fem öppna gränsövergångar till Israel,
mot idag endast två - Kerem Shalom för gods och Erez för fotgängare.
Ibland stängs övergångarna helt, och över två miljoner människor är då
instängda på en yta av 365 kvadratkilometer (en fjärdedel av Öland).
Utmed gränsen har israelerna deklarerat mellan 100 och 500 meter av
Gaza som “riskzon”, dit jordbrukare endast kan ta sig till fots och
riskerar att bli beskjutna. Den i Oslo-avtalet överenskomna
fiskegränsen på 20 sjömil har oftast begränsats till 3-6 sjömil -
fiskebåtar beskjuts regelbundet, besättningar arresteras och båtar och
fiskeredskap beslagtas.
Enligt den israeliska människorättsorganisationen Gisha har
Israels försvarsministerium räknat på hur mycket varor som måste
tillåtas föras in i Gaza för att hålla befolkningen vid liv. Alltså hur
långt man kan gå utan att få problem med den internationella
opinionen. Många varor tillåts inte alls. 56 varor klassade som “dual
use” - alltså möjliga att använda såväl civilt som militärt - kräver
särskilt tillstånd i hela Palestina. Här innefattas saker som
civila maskiner, vissa reservdelar, medicinsk utrustning, gödningsämnen,
teleutrustning, vissa metaller och kemikalier, stålrör, optiska
instrument och utrustning för navigation. För Gaza tillkommer
ytterligare 61 varor - inklusive konstruktionsmaterial som betong,
råvaror som trä, insektsmedel, vattenpumpar och mycket annat.
Under åren 1994 till 2018 ökade befolkningen i Gaza med
137%, samtidigt som inkomsten per capita (GDP) sjönk med 37%.
Arbetslösheten har ökat från 22% till dagens 52% - en av de högsta i
världen. Gazas andel av den palestinska ekonomin har sjunkit från 37%
till 18% och investeringarna har nästan upphört. Förstörelsen av
infrastruktur under tre krig har resulterat i att området saknar
elektricitet 18 timmar om dygnet, och nästan allt vatten är otjänligt
att dricka. Under militäroffensiverna 2008, 2012 och 2014 förstördes
värden för över 5 miljarder dollar, mer än 170.000 byggnader och 1.000
industrier raserades helt eller delvis och över 100.000 människor
förlorade sina hem. Mycket har fortfarande, till följd av blockaden,
inte kunnat återuppbyggas.
Baserat på tidigare statistik beräknar UNCTAD att
utvecklingen i Gaza - utan avspärrningar och krig - kunde ha varit
mycket gynnsam: en tillväxt på minst 3,7%, upp till 6,6%, årligen, en
per capita-inkomst på 2.997 dollar eller 105,5% högre än dagens och en
kraftig minskning av fattigdomen genom en så kallad “pro poor-politik” -
som framför allt gynnar de fattigaste i samhället. Den årliga
kostnaden för att eliminera fattigdomen i Gaza kunde ha varit 209
miljoner dollar istället för som nu runt 838 miljoner dollar.
Kraven från UNCTAD är tydliga och självklara
• Ett omedelbart avbrytande av blockaden enligt FN:s Säkerhetsråds
resolution 1860 (2009), innefattande fri handel mellan Gaza och övriga
palestinska områden, grannländer och globalt, fri rörlighet och stopp
för raketattacker och annat våld över gränserna
• Prioriterat återställande av förstörd infrastruktur och etablerande av fungerande flygplats och hamnar
• Åtgärdande av elektricitetskrisen genom uppgradering av Gazas
kraftverk till full kapacitet, säkerställande av bränsle till
kraftverket och konstruktion av en avsaltningsanläggning för att
garantera tillgång till rent vatten
• Möjlighet för staten Palestina att exploatera tillgångarna av olja
och naturgas utanför Gazas kust, vilket skulle säkra en grund för
stark ekonomisk utveckling
När får vi se en svensk regering ställa sig bakom dessa krav och på
allvar göra något för att bryta ockupationen och blockaden av Gaza?
Eller hur länge har man tänkt att den nuvarande situationen skall
bestå?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar