”Klass i Sverige” av Gunnar Stensson

Samhällsomvälvningar går långsamt. Kapitalismen utvecklades under århundraden i städerna innan den tog över efter feodalismen. Då betydde det ökad frihet.
    Men ett kapitalistiskt samhälle där den rikaste hundradelen äger hälften av förmögenheten och har makten över produktionsmedlen kränker på många sätt friheten. Under 2000-talet har ojämlikheten i Sverige ökat så att de rikas makt nu är lika stor som i början av 1800-talet.
   Tillgång till vad som behövs för att leva, deltagande i beslut som påverkar ens liv och ett jämlikt och rättvist samhälle är rättigheter som tillhör alla människor. När de rättigheterna tillgodoses råder social demokrati.
   Kampen mot kapitalism förs på alla samhällsplan av allt fler människor i olika samhällsställning i en mångfald former, överallt. Sakta undergräver socialismen kapitalismen. Klimatkampen påskyndar utvecklingen eftersom den kräver snabb ekonomisk omställning, en starkare stat och solidariskt internationellt samarbete. Vi står kanske inför en vändpunkt.
 

 

Ungefär så tänker många av vår tids ledande samhällsvetare. Och sådana tankar ligger till grund för Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21.a århundradet, redigerad av Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz, Arkiv förlag, Lund 2021, utgiven av den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys. Boken ligger till grund för en ”bokcirkel i mastodontformat” som Vänsterpartiet tillsammans med ABF genomför i digital form.
   Jag är övertygad om att det skulle vara mycket värdefullt att genomföra normala studiecirklar eller seminarier med grupper av vänner som är fysiskt närvarande och kan dela sina kunskaper och åsikter. Grupperna kunde bestå av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister men också av politiskt helt fristående människor. Och förstås av politiska motståndare.

Den omfattande boken (750 sidor) ger detaljerad kunskap om historia, samhällsförhållanden, ekonomisk och politisk utveckling under 2000-talet ur ett klassperspektiv. Ett tjugotal ledande samhällsvetare och forskare medverkar i omfattande kapitel med rubriker som ”Klass i siffror”, ”Klassamhället och politiken”, ”Klass och hälsa”, ”Skola för lönsamhet” och ”Kapitalmakten i det 21 århundradet.” 
   Det är avancerade texter, varför studiecirkeln är en lämplig form, men man kan naturligtvis läsa dem ensam.  ”Klass i Sverige” kan också användas som en uppslagsbok där man finner siffror, fakta och diagram för att belysa olika sammanhang.
   Bokens teoretiska bakgrund kan man tillgodogöra sig genom att läsa ”Antikapitalism. Strategier och möjligheter i det tjugoförsta århundradet” av Erik Olin Wright, utgiven av förlaget Daidalos.
   Wright är en ledande nymarxist och kapitlet ”I väntan på klasspolitik” av Hampus Andersson bygger på Wrights klassanalys.  ”Antikapitalism” omfattar bara 220 sidor och saknar naturligtvis det massiva, specifikt svenska materialet i ”Klass i Sverige”. ”Antikapitalism” kan läsas som ett manifest för vår tid. Jag presenterade boken i VB för några månader sedan.