Från toppen till botten på 20 år
”I början av 1990-talet var den svenska skolan på topp rent
prestationsmässigt. Efter två decennier av målstyrning fick svenska
elever de sämsta resultaten någonsin.”
Det skriver Sydsvenskans kunniga skolexpert Emma Lejnse (8/4) i artikeln När målen blev det viktigaste försvann böcker och lärartid.
Artikeln går igenom konsekvenserna av kommunali-seringen och
införandet av marknadsskolan i början av 1990-talet. Den jämlika skola
som vi kämpat i ett halvt sekel för att genomföra raserades. Finland
behöll samma skolsystem och finsk skola är kvar på toppnivån.
Det handlar om avskaffandet av reglerna rörande skolledning,
lärarkompetens, skolhälsa, läromedel, bibliotek och vem som har
behörighet att driva en svensk skola.
En del av reglerna är på väg att återinföras efter krav från lärarfacken.
Men i valet mellan de två målen – godkända elever och en budget i
balans – är det tydligt vilket som rankas högst. ”För kommuner sparar
på skolan och privata ägare tar ut vinst, trots många obehöriga elever
på deras skolor.”
Marknadsskolan hotar valfriheten.
Miljöpartiet: Jakten på vinst slår hårt mot de idéburna friskolorna.
När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket
pengar som möjligt krävs mer kontroll och detaljerade regler.
Elevhälsa, skolbibliotek och läroböcker får stå tillbaka. Segregering
hotar valfrihet och mångfald. Aktörerna som har ekonomisk vinning som
mål måste ut ur ekvationen. Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson
(MP) och Karin Pleijel, Karin Thomasson, Markus Friberg och Richard A.
Åkesson, MP. (AB debatt 5/4)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar