Herman Schmid och Jörn Svensson har nyligen gått bort. Båda har varit centralgestalter för vänstern. Båda har varit min chef. Båda har varit lysande agitatorer. Båda har suttit i europaparlamentet för Vänsterpartiet.
Under det mycket speciella året 1968
”då allting hände” fanns Herman som någon slags ”grå eminens” som
formulerade politiska analyser och fungerade som opinions-bildare bland
oss som engagerade oss mot förtryck i världen och mot klassklyftor i
Sverige. Jag läste då socio-logi, som så många andra inom vänstern, och
där fanns Herman. Senare hamnade han på det nybildade universitetet i
Roskilde.
I början av åttiotalet bodde jag i Norrköping och var med
i en arbetsgrupp som arbetade för att starta en marxistisk
folkhögskola. Vi lyckades. 1984 startade Bona folkhögskola utanför
Motala. Herman rekryterades då till rektorsposten. Han sågs som
garanten för att den marxistiska profilen skulle prägla den nya
skolan. Några år senare bad Herman mig att starta en filial i Malmö.
Jag hade då flyttat tillbaka till Skåne. Kvarnby blev några år senare
en självständig folkhögskola och jag rektor. Herman valde sedan att
återvända till sitt lektorat i Danmark. Senare blev han en av
vänsterpartiets europaparlamentariker.
Herman var också en god vän, som lyssnade och framför allt
var en utmärkt berättare. Vi besökte honom på ön Stenshamn i Blekinge,
i Köpenhamn och senare i Bunkeflostrand i kollektivhuset där han bodde
på slutet.
Jörn Svensson, som de senaste fyrtio åren bott i Jämtland, disputerade
i ekonomisk historia i Lund. För många blev han en symbol för
skiljelinjen mellan det gamla och det nya i dåvarande VPK. Han var en
ideolog och lysande talare och bidrog säkert till att många nya
medlemmar upplevde att partiet hade en framtid. I Lund var han en
välkommen gäst och talare. Han blev chef för den regional-ekonomiska
enheten på länsstyrelsen i Kristianstad. Både Tora, min hustru, och jag
har haft honom som chef på enheten. En ganska irrationell chef men med
viss status som disputerad och intellektuell. Efter några år försvann
han till riksdagen och senare till europaparlamentet. I våra marxistiska
studiecirklar använde vi bland annat hans bok ”Du skall ta ledningen
och makten”, som beskriver hur en övergång till socialismen i Sverige
kan gå till. Han hävdade samtidigt att det är helt omöjligt att
arbetarklassen i Östeuropa eller Sverige skulle välja bort socialismen.
Jörn, som i många avseenden var en ensamvarg, har haft stor betydelse för de homosexuellas rättigheter och agerade för könsneutral samlevnadslagstiftning. Som fritidsboende i Edenryd stödde han aktivt arrendatorernas kamp mot utsugande storgodsägare i trakten. Men hans största betydelse har han nog haft som vältalare. Jag uppskattar också att han gillade våra öländska kroppkakor.
Jag sörjer både Herman och Jörn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar