2022-10-20

Avgrunden, marknadsskolan och ekosocialismen av Gunnar Stensson

  

Offentliga skolor ska aldrig ägas och drivas av privatägda vinstdrivande koncerner som enligt lag är förpliktade att uppnå vinst för bolagets ägare på elevernas bekostnad.
   För att uppnå vinst satsar friskolekoncernerna på stora klasser med lätthanterliga elever, dåligt utbildade lärare och kostnadskrävande reklam, samtidigt som de sparar på skollokaler, skolmat och skolbibliotek. De ger eleverna glädjebetyg som visserligen hjälper dem in på gymnasiet men där de ofta misslyckas på grund av dåliga kunskaper. Sverige är det enda land som tillåter vinstdrivande privatägda skolor.

Liberalerna presenterade i samband med regeringsbildningen ett nytt skolprogram som de påstod innebär lösningen på friskolekoncernernas vinstuttag. De föreslår bland annat att vinst får utdelas först efter ett par år när en ny skola startas och att skolor måste uppfylla vissa kvalitetskrav för att tillåtas ta ut vinst.

Moderaten Anne-Marie Pålsson konstaterade i en Aktuellt-sändning 15/10 att liberalernas förslag om vinstbegränsningar är lätta att kringgå.  Skolkoncernerna kan till exempel grunda fristående nya bolag som gör vinst genom att sälja skolmat eller hyra ut lokaler till skolan.
   De kan också använda pengar avsedda för undervisning till att starta nya skolor och därigenom öka koncernens kapital. Sedan kan de sälja ut verksamheten och håva in vinsten.
   Den ryggradslöse svamlaren Johan Pehrsson påstod i programmet att Liberalerna har löst problemen med vinstuttagen.
   I tisdags utsågs liberalerna Mats Persson till utbildningsminister och Lotta Edholm till skolminister. Hon sitter i styrelsen för Tellusgruppen, en skolkoncern som äger 25 förskolor, 7 grundskolor och ett läxhjälpsföretag. Lotta Edholm äger 12 500 aktier i koncernen.

Svensk skola är ett typexempel på hur företagen i det nyliberala samhällssystemet fungerar. Ståle Holgersen analyserar många liknande exempel i sin bok Krisernas tid. Han använder ofta begreppen bruksvärde och bytesvärde.
   Bruksvärdet i svensk skola är barnens utbildning. Men de kapitalistiska företagens huvudsyfte är inte att öka bruksvärdet utan att omvandla det till bytesvärde, vinst och kapital.

   Genom vinsten som tas ur skolan samlar koncernen kapital. Koncernen växer. Kapitalet växer. Kapitalet koncentreras till allt färre privata ägare.
   Samma process har pågått globalt under ett par hundra år av kolonialism, imperialism och rasism. Världens rikedomar har samlats i kapitalistiska stater på bekostnad av länder i Amerika, Afrika och Asien.  
   Det har samlats hos allt färre människor. Det är också dessa människor som står för det mesta av den överkonsumtion som håller på att döda vår jord. De som drabbas först och värst är människorna i syd som de miljoner i Pakistan som går under i översvämningarna och de miljoner i Afrikas horn som svälter ihjäl.

Tillväxten är inte hållbar. Jordens resurser är begränsade. Jordens ekologi förstörs. Klimatkrisen passerar en point of no return om något decennium. Ståle Holgersen jämför med ett skenande tåg i de norska fjällen på väg mot undergången.
   Det är nödvändigt att bromsa, att övergå från det kapitalistiska bytesvärdet till naturens och mänsklighetens bruksvärde. Över hela planeten måste mänskligheten kämpa för ett ekosocialistiskt system.
   Ståle Holgersen skriver: ”Ekosocialismen kan ha mycket att lära från den frihetliga rörelsen, men i en värld med accelererande klimatförändringar, allt fler pandemier och en härskande klass som bara blir allt mäktigare kommer man inte undan att makt och förtryck måste användas för att föra världen i socialistisk riktning. Socialism vid stupet kommer i hög grad handla om att konfiskera och förbjuda. Ägarskap måste regleras. Det fossila kapitalet måste förbjudas. Lyxkonsumtion likaså. Inga individer kan längre ha Tellus som sin lekplats, långt mindre rymden.”
   Vi kan för vår del börja den ekosocialistiska kampen bland annat genom att kämpa för jämlikhet och rädda våra skolor från fortsatt utplundring och återföra dem till människornas bruksvärde.

Inga kommentarer: