"EXPLOSIVT!.." av Gunnar Stensson

Veckobladet kommer i fortsättningen att rapportera från Utbildningsnämndens presskonferenser en gång i månaden. Kostnaderna för Lunds skolor omfattar ungefär halva kommunens budget. Utbildningspolitiken är central i debatt och opinionsbildning. Den snabba tillväxten i Lund och dess omgivningar ställer idag skolpolitiker och skoladministratörer inför stora utmaningar. Samtidigt driver de borgerliga partierna igenom omfattande organisatoriska förändringar inom skolområdet. Skolminister Jan Björklund presenterade måndagen den 5 ett kontroversiellt förslag till en gymnasiereform som ska genomföras 2010.

Femton procents tillväxt före 2013, 30 procent före 2025.
Det byggs som aldrig förr i Lund. Grävmaskiner bökar i leran, kranar vajar bland farande moln, byggnadsställningar skakar i blåsten, tyska långtradare med byggelement mal sönder gatornas asfalt, gator stängs av - och plötsligt, när man svänger om ett hörn i utkanten av Lund, upptäcker man en helt ny stadsdel med prydliga leksakshus i glada pastellfärger på fält där betorna växte. Vi upplever det dagligen när vi går eller cyklar eller åker buss i Lund.
Utbyggnaden och förändringarna skapar förhoppningar och friktioner. Aktuell för dagen är debatten om översiktsplanen för Linero - Norränga - Stora Råby.
Hur stor är då den planerade utbyggnaden, räknat i siffror och tid? Fakta kan hämtas från Utbyggnadsprogram för Lunds kommun, UBT. En intressant tabell presenteras i ärende 9 på utbildningsnämndens dagordning. Det är ett remissförslag som ska behandlas på sammanträdet den 15 februari.
-Om de konsekvenser som kan räknas fram utifrån UBT:s siffror stämmer, står Lunds skolor inför så stora förändringar, att utvecklingen kan betecknas som explosiv, påpekade skoldirektör Sten-Bertil Olsson.
Det finns idag cirka 50 000 bostäder i Lund. Fram till 2013 tillkommer 6 589 bostäder. Det innebär en femtonprocentig tillväxt. 2014 till 2019 byggs ytterligare 3755, och 2020 till 2025 3780. Totalt innebär detta en ökning av antalet bostäder med 30 procent.
Vilka blir konsekvenserna för miljö, skola, samhällsservice, trafik och Lunds geografiska utbredning?
Eftersom programmet är ute på remiss får vi snart besked från nämnder, styrelser och politiska partier.

Förskolor och grundskolor
Konsekvenser av den föreslagna utbyggnaden för skolområdet har räknats fram av Elin Ejsing Johansson.
Antalet barn som efterfrågar förskoleplats ökar med 1500 fram till 2013. Till dess behövs 110 nya förskoleavdelningar.
Grundskolan växer med tio nya paralleller.
En fördel med utbyggnadsprogrammet är att det gör det möjligt att i god tid planera för barnens behov av en god och trafiksäker uppväxtmiljö med tillgång till utbildningslokaler och utemiljöer.
Men det kommer att kosta. Utbyggnaden av grundskole- och förskolelokalerna kommer att kosta cirka 190 miljoner per år fram till 2013.

Två nya gymnasier i Lund?
Och konsekvenserna för gymnasiet?
Som jag skrev i VB för någon månad sedan kulminerade antalet 16-åringar i Lund och samverkanskommunerna under innevarande läsår. Lunds gymnasier har därför just nu fler elever än någonsin tidigare.
Det innebär att det är trångt, mycket trångt, på skolorna, särskilt på Katte, Spyken och Polhem. Från 2009 kommer elevantalet att sjunka något, vilket kan leda till viss lättnad.
Men nedgången blir kortvarig - om den alls äger rum. Förverkligas utbyggnadsprogrammet ökar antalet Lundagymnasister med 950 fram till 2013. Och då är inte samverkanskommunernas elever räknade! Staffanstorp, Lomma, Burlöv och Kävlinge växer snabbare än Lund. Idag utgör eleverna därifrån 43 procent av elevantalet i Lunds gymnasieskolor. Inom kort kommer deras andel vara större än 50 procent. I så fall ökar antalet gymnasister i Lund och samverkanskommunerna kanske med 2000 till år 2013. Det skulle fylla två nya gymnasieskolor!

Gymnasier i Hjärup och Kävlinge?
Detta kräver ett radikalt nytänkande. Och tiden är knapp.
-Kanske väljer någon eller några av samverkanskommunerna att bygga egna gymnasieskolor, något som de faktiskt debatterade för tio år sedan, menade utbildningsnämndens ordförande Louise Rehn (m). Det nuvarande samverkansavtalet ska snart omförhandlas.
Lomma och Staffanstorp skulle kunna samsas om ett gymnasium i Hjärup. Kävlinge skulle kunna bygga ut sin yrkesutbildning till ett fullständigt gymnasium.
Men eleverna har idag rätt att välja i vilken gymnasieskola de vill gå. Skulle ett gymnasium i Hjärup eller Kävlinge kunna konkurrera med Lunds gymnasier?
För den händelse den största delen av ökningen hamnar i Lund räcker det inte med att bygga ut de nuvarande gymnasierna. De är redan för stora. Möjligen skulle Vipan kunna expandera något. Men minst ett nytt gymnasium skulle behövas. Hur skall det i så fall infogas i Lund? Det finns inte med i utbyggnadsprogrammet.
Klart är att marknaden för gymnasiefriskolorna växer. Många av dem klarar en måttlig expansion. Nya kan etableras. Men vill vi att deras redan betydande andel i Lunds gymnasieutbildning ska öka ytterligare eller finns det en smärtgräns?
Och hur påverkas planeringen av utbildningsminister Jan Björklunds förslag om tre studievägar, en med yrkesprogram, en med lärlingsprogram och en med studieförberedande program?
Flertalet lundagymnasister väljer idag studieförberedande program. Den andelen kommer troligen inte att minska utan snarare öka när yrkesprogrammen inte längre ger högskolebehörighet.
Stora förändringar, många frågor.