2007-04-12

Minoritetens rätt i den kommunala demokratin
av Gunnar Stensson

Den 18 maj förra året beslöt riksdagen att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska bestämma återremissens innehåll.
För att yrkande om återremiss ska gå igenom i fullmäktiges omröstning krävs att den får stöd av en tredjedel av ledamöterna.
Men riksdagen menar, att återremissen blir meningslös om majoriteten driver igenom en annan motivering än den minoriteten hade. Därför ska den minoritet som begär återremiss också bestämma motiveringen till den.
Bakom beslutet i riksdagen stod m, fp, kd, c, och mp. S och v röstade emot.
Fullmäktiges behandling av återremissyrkandet beträffande planen för BUP-området i Sankt Lars 30/5 är ett flagrant exempel på just det missförhållande som riksdagsbeslutet 2006 avsåg att undanröja.
De partier som stod bakom återremissyrkandet, c, fp, v, dv och mp, ville att ärendet skulle återremitteras till både byggnadsnämnden och tekniska nämnden och att en instruktion skulle följa återremissen om att man ville ändra BUP-planen så den tog bättre hänsyn till miljön.
Mats Helmfrid (m) yrkade i stället att planen skulle gå tillbaka till kommunstyrelsen utan någon instruktion om hur den skulle ändras. Sedan röstade majoriteten (s och m) igenom Mats Helmfrids yrkande.
Det finns stor anledning att debattera minoritetens rätt i den kommunala demokratin, liksom också på riksplanet. Riksdagsmajoriteten tog frågan på stort allvar i maj 2006.
Det är uppseendeväckande att Mats Helmfrid gick emot sitt eget partis ståndpunkt i denna principiellt viktiga fråga.
Vi förutsätter att kommunstyrelsen rättar till misstaget och låter den motivering för återremissen som Jörgen Jörgensson, fp, med flera formulerade bli den som i praktiken gäller.
Vi förutsätter också att fullmäktige för en genomgripande debatt om den viktiga principiella frågan om minoritetens inflytande (liksom också folkopinionens), särskilt viktig i Lund där majoriteterna hittills skiftat varje mandatperiod.
Debatten om minoriteternas rättigheter är också viktig i partiernas interna demokrati. I detta fall har särskilt socialdemokraterna anledning att föra den.
Yttrandefrihet och minoritetsrättigheter är viktiga för klimatet i partiföreningarna. I dag vill ingen reduceras till att fungera som anonym röstboskap utan egen stämma. Som förtroendevald har man ett personligt ansvar.

Inga kommentarer: