Konflikten mellan de boende i Klostergården och Stadsbyggnadsnämndens majoritet blev akut då nämnden i december 2006 beslöt att ignorera de förbättringsförslag beträffande BUP-området som framlagts under samrådsprocessen.
I själva verket var samrådet en skenprocess, eftersom majoritetspartierna (s och m) hela tiden var beslutna att stoppa alla ändringsförslag.
Fullmäktige har sedan 20 år lagstadgad rätt att behandla stadsplanering som en demokratifråga för hela kommunens invånare, men denna rätt undergrävs av fastighetsbolagens ökade makt i så kallad ”förhandlingsplanering”.
Byggnadsnämndens vägran att ta upp ändringsförslag orsakas av oron för att kommunens exploaterings- och planavtal med Realia/Kungsleden skall falla vid en planändring. Det framgår av den offentliga debatten i press och i fullmäktige.
Innebörden är att ansvariga kommunpolitiker menar sig stå i ett tvingande beroendeförhållande gentemot Realia/Kungsleden. Därför går de emot en massiv Lunda-opinion. De måste helt enkelt utrota pilevallen, trots att den är central för miljön. De måste tvinga invånarna i Regnbågsområdet att acceptera ett försämrat boende. Det står så i avtalet. Ett avtal som fullmäktige dock kan kräva ändringar i.
Det som från början handlade om detaljer i en stadsplan har genom majoritetens agerande förvandlats till en demokratifråga om makten över stadens utformning. Är den makten fastighetsbolagens eller invånarnas?
I ett inlägg den 22 maj föreslog Agne Gustafsson, s, att en demokratiutredning skall tillsättas. Agne Gustafsson har undervisat flera av de nuvarande ledamöterna i fullmäktige om kommunal demokrati. Många äldre socialdemokrater har tillsammans med honom kämpat för att bevara Folkparken. De har all anledning att ta till sig hans synpunkter.
Har då politikerna för all framtid förlorat sin heder genom att anpassa sig till fastighetsbolaget på bekostnad av den demokratiska planprocessen och de boendes behov? Ingalunda. Avtalet är fortfarande inte godkänt. Fullmäktige har rätt att återsända detaljplanen för genomgripande översyn. Det vet varenda ledamot.
Genom att göra det kan fullmäktige hävda demokratin och rädda sin heder. Så blir en konstruktiv demokratisk utveckling möjlig i den fortsatta stadsplaneringen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar