Eleven reduceras till en slant, samma för alla, oavsett individuella förutsättningar.
Makten koncentreras till kommunstyrelsen där sakkunskapen är liten och tiden knapp.
Ideologerna härjar.
De demokratiskt valda skolnämnderna ställs offside.
Sakkunskap och god byråkrati föraktas programmatiskt.
Tjänstemän och politiker avpolleteras.
Grundskolan fragmenteras, oklart i vilken grad.
(Ska varje skola vara självständig eller är det bara rektorsområdena?
Hur går det för små skolor med små resurser?)
Rak skolpeng leder till ett instabilt, svåröverskådligt system som gör planering omöjlig.
Sämre skollokaler.
Rektor förvandlas till budgetdiktator.
Rektor isoleras från skolkollektivet (lärare, elever, personal), utan tid för pedagogisk ledning.
Rektor ensam är svagare än en nämnd i förhållande till kommunstyrelsen.
Rektor frestas/tvingas spara på skolbibliotek, simundervisning och kulturevenemang.
Det sociala ansvaret hamnar i skymundan (socialt ansvar belastar rektors årliga budget).
Barn med särskilda behov missgynnas.
Färre barn får tillgång till resursskolan.
Kostnadskrävande barn stöts ut.
Naturskolans verksamhet försvåras.
Modersmålsundervisningen snedvrids (den är borgarna speciellt negativa till: en gång startade de ett mediadrev och tillsatte till och med en ganska dyr utredning för att misstänkliggöra den, men utredningen kom fram till att verksamheten höll högsta klass och modersmålsundervisningen räddades undan det borgerliga attentatförsöket).
Vad är syftet med rak skolpeng?
Marknadsstyrda skolor
Oöverskådlighet genom fragmentering.
Segregation.
Konkurrens mellan skolorna om eleverna/pengarna.
Betygsinflation. (Rektor: sätt högre betyg, så får vi fler elever, så får skolan mer pengar, så får du högre lön! Och jag med!)
Bättre skolor i rika stadsdelar, sämre i fattiga.
Nedskurna skolkostnader för att sänka skatten.
Underlättad avknoppning för att berika skolspekulanter (i Reinfeldts hemkommun Täby avknoppades Tibbleskolan mot alla inblandades önskan, vilket gjorde rektorn till mångmiljonär. Samma sak kan ske med Tunaskolan i Lund).
Minskat fackligt inflytande genom fragmentering (de fackliga representanterna tvingas förhandla i varje skolfragment för sig).
Splittrad elevdemokrati.
Några effekter av rak skolpeng?
Skolan blir sämre.
Fler elever misslyckas.
Lunds position som skolstad går förlorad.
Vilka vill ha rak skolpeng?
Bara Tove Klette och Lars Hansson (fast det finns några till som låtsas vilja det).
Hur stoppar vi rak skolpeng
På fullmäktigemötet den 25 oktober debatterades förslaget i tre timmar, vilket innebar att många viktiga argument tillfördes opinionsbildningen mot förslaget.
Oppositionen lyckades genomdriva en minoritetsåterremiss. Däremot var det majoriteten, de fyra skramlande skolslantarna, som formulerade direktiven.
De borde ha varit:
- Utred möjligheterna för mindre skolor att bedriva sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt utan de institutioner som idag stöder dem.
- Utred grundligt hur skolpengsystemet kommer att påverka modersmålsundervisningen och hur en fullgod modersmålsundervisning ska kunna garanteras.
- Utred hur nämnderna kan få insyn i, styra och leda skolutvecklingen under de förutsättningar som blir följden av skolpengssystemet.
- Utred vilka möjligheter att påverka och hävda sina krav som de fackliga organisationerna kommer att ha inom det fragmenterade skolpengssystemet.
- Utred modersmålsverksamhetens möjliga finansiering utanför skolpengssystemet så att verksamheten kan upprätthålla sin höga kvalitet.
Men majoriteten skrev inte utred utan använde genomgående ordet ”förtydliga”. Så förringar man verkligheten, samtidigt som man antyder att oppositionen och allmänheten är lite dum.
Medan tjänstemännen (rasande under den lugna ytan) genomför dessa utredningar måste ett omfattande opinionsarbete mot skolpengen bedrivas. Flera kommuner har erfarenhet av skolpengssystemets förödande konsekvenser. Bjud in representanter, anordna offentlig möten.
Gunnar Stensson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar