Från midjan och neråt är kvinnan mannens egendom av Anders Davidson

En domare i Kandahar till Amnestys rapportör. Varje dag riskerar afghanska kvinnor att föras bort under vapenhot, våldtas, utnyttjas som bytesvaror i tvister, i skulduppgörelser, tvingas in i äktenskap. Fattiga familjer tvingas gifta bort familjens döttrar för hemgiftens skull. En mor berättar för Amnesty hennes dotter giftes bort när hon var nio år eftersom hennes far "inte hade något val. Vi är mycket fattiga och vi erbjöds 1000 lakh Afghanis för henne." Alla vet hur kvinnan hade det under talibanerna. Alla vet att flickors möjlighet att gå i skolan hotas av talibanerna. Många tror att vi sänt soldater till Afghanistan för att reda upp det här och att försvara kvinnornas rättigheter. Mot talibanerna.

Amnesty
Men Amnesty kräver av den afghanska regimen:
att offentligt och villkorslöst fördöma allt våld mot kvinnor och flickor, även inom familjen.
att motarbeta traditioner och sedvänjor som resulterar i diskriminering av kvinnor.
att inte använda seder, traditioner och religiösa uppfattningar som en ursäkt för att undvika reformer kvinnors rättigheter.
att fortsätta att reformera rättssystemet, utbilda polis och personal inom rättssystemet.
Amnesty skriver att "Våldet mot kvinnor är allmänt accepterat i samhället och hanteras inte på allvar av landets regering eller domstolsväsende." En kvinna berättar för Amnesty: "Vi har inte rätt att lämna hemmet och därmed ingen att vända oss till. Vi kan inte ens berätta för våra föräldrar, grannar eller Mullorna. Om vi gör det kommer de ta våra barn och våra män kommer lämna oss. Vi kan inte ens berätta för andra kvinnor. Ingen känner till mänskliga rättigheter".

Bristfälligt rättssystem
Sedan 2004 gäller en ny konstitution i Afghanistan. Den garanterar män och kvinnors likhet inför lagen. Den säkerställer en minimirepresentation av kvinnor i parlamentet. Det finns ett departement för kvinnors rättigheter som i fjol tog fram fram en handlingsplan för kvinnors rättigheter. Planen ska stärka tillämpningen av existerande lagar, bland annat säkerställa den islamska arvsrätten för kvinnor. Men rättssystemet är bristfälligt och lagstiftningen diskriminerande.
Brottsbalken saknar bestämmelser om våld mot kvinnor. Att få skilsmässa är mycket svårt. En kvinna som lämnar en våldsam man kan dömas för "rymning", ett brott som inte finns... Ofta förekommer att åklagare vägrar väcka åtal och ofta ser polisen våld i nära relationer som ett problem inom familjen. En socialarbetare i Kabul berättar för Amnesty: "En del kvinnor går till polisen men polisen anklagar dem för att vanhedra sina familjer." Det finns ingen entydig definition av våldtäkt. Bland annat krävs fyra vittnen och en kvinna som saknar vittnen kan dömas för hor.
Kanske kan debatten om våra insatser i Afghanistan hyfsas något.