Hemspråk eller bärbara datorer? av Gunnar Stensson

”Lunds kommun har skurit ner någonting förfärligt”, säger hemspråksläraren Anne Carlsvi till Lokaltidningens Sara Frostberg Loweri den 24 februari.
Tidigare hade eleverna 80 minuter hemspråk i veckan. Nu har de 40. Samtidigt är grupperna större och innefattar barn i vitt skilda åldrar. Schemat har försämrats.
I hemspråksundervisning ingår mycket mer än språkundervisning. Lärarens uppgift är att lära barnet om landets historia, kultur och traditioner.
Att hinna med både språk, historia, kultur och traditioner på 40 minuter är en ganska tuff uppgift, säger Anne Carlsvi ironiskt.
Forskning visar att kunskaper i hemspråket är en förutsättning för inlärning av det svenska språket.
I en globaliserad värld är tillgången till språkkunniga människor på alla nivåer viktig. Detta ignoreras av allianspartierna i Lund.
Läs gärna ”Ett öga rött” av Jonas Hassen Khemiri och upplev den personliga katastrof som indragningen av hemspråksundervisningen innebär för bokens huvudperson, den 15-årige Halim.

Nu går Lund 54 miljoner plus, enligt Jan Samuelsson i Sydsvenskan 24/2. Det har skett bland annat genom nedskärningar i hemspråksundervisningen och stödet till barn med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Svenshögs-, Vikinga- och Klostergårdsskolan har drabbats dubbelt. Nu utlovas de ett extra stöd, 1,6 miljoner kronor var, för att kompensera de tidigare nedskärningarna. Men de generationer som drabbades kompenseras inte.
Om hemspråksundervisningen står ingenting i artikeln. Hemspråkslärare och barn med utländsk härkomst har svaga röster. Det sänker kvaliteten i Lunds skolor.
Däremot utropar rubriken: ”Varje elev kan få en dator”. Så köper den borgerliga alliansen röster inför valet.
Är detta en rimlig prioritering inom skolbudgeten?