Tredje torsdagen i Tor av Lucifer

Det har suttit långt inne men just då detta skrives, under torsdagen, så händer det. Varmluftsgenombrottet från sydväst är massivt och med det kommer säkert också tranorna. Jag har inte sett eller hört dem i år, men nu kommer de alltså och därmed kan det gamla talesättet åter besannas: Tredje torsdagen i Tor trär tranan trin på Skånes jor. Det är nåt visst med de gamla talesätten.

Leve årstiderna!
Våren är en farlig tid och efter en sådan här vinter får man vara beredd på allt. Och allt går mycket snabbare nu för tiden. Jag ser att Hallands nation i Lund fattat galoppen. De har nu i Lund introducerat speeddating, såvitt jag förstår en snabb och rationell metod för kontakter mellan könen. Helt enkelt Taylorismens genombrott vad gäller parbildning. Jag ser fram mot ett reportage i Lokaltidningen.
Men allvarligt talat, visst är det fantastiskt det här med årstidsväxlingarna. Det kommer som en chock att det plötsligt är ljust både klockan sex på morgonen och sex på kvällen. Det är knappat man tror sina ögon. Och vilken källa till glädje och omväxling årstiderna erbjuder! De slår det mesta som inslag i livet.

Moderaternas farmarlag
Veckans intressantaste politiska nyhet var den undersökning Svenska Dagbladet gjort om de 25 översta namnen på Sverigedemokraternas riksdagslista. Det visade sig att hälften av dessa kandidater är tidigare moderater – ”moderaternas farmarlag” som en bloggare på nätet kallade dem.
Det viktiga med detta är att det borde bli slut med snacket om SD som en vågmästare mellan vänster- och högerblocken. SD är förvisso ett populistiskt parti, men det är högerpopulistiskt och kommer i alla viktigare ärenden att stödja den borgerliga linjen. Det hindrar inte att SD ju också har tagit röster från vänstersidan. Det är förstås allmänna missnöjesröster och röster från folk som har gått på att alla problem i samhället hänger samman med invandringen. Får vi bara stopp på det kan den svenska flaggan vaja stolt. SD är nämligen något så ovanligt som ett nationalistiskt parti med fäbless för svensk folkdans och falukorv. Hade Heidenstam levt hade han varit Sverigedemokrat. Jag kan plötsligt se att invandrarfientligheten inte är det centrala för SD. Den är ett viktigt inslag, väl lämpat att fånga röster bland de i arbetarklassen som i sina bostadskvarter ser de faktiska problem som segregationen och invandrartätheten fört med sig. Men det centrala, övergripande, ideologiska för SD är nationalismen.
Det blir en viktig uppgift i valrörelsen inte att kalla dem rasister – det skulle bara gynna dem– utan högermän. Att de förtjänar att kallas så står klart när man läser t.ex om familjepolitiken i deras partiprogram. Att de också som personer har avsöndrats från den politiska högern bara stärker bilden.

Från köttbranschen
Jag ser att Sydsvenskans nätupplaga toppar med nyheten att en bedövad men levande gris har skållats vid SCAN:s slakteri i Kristianstad. Ja, som någon skrev i höstas när grisarna senast var aktuella: vi ser framför oss bilden av den kapitalistiska utsugningen där de som finns överst suger ut dem som är nedanför och dessa plågar i sin tur de som finns på nästa nivå. Underst finns grisbonden, sen slakteriarbetaren och allra underst grisen.
Nu faller det sig dock så att alldeles efter den här artikeln kommer i Sydsvenskan en stor glad rubrik: ”Vilken mat vill du ha på Malmöfestivalen?” . Mja, kanske inte fläskkorv, är man böjd att svara.