Palestinaresenärernas berättelser från Västbanken och Jerusalem av Gunnar Stensson

Redan i inledningen till den välbesökta redovisningen av resan i ABF-lokalen 11/4 betonade Ulf Nymark resenärernas känsla av vanmakt inför verklighetens komplexitet. De valde att utgå från närvarons detaljrika perspektiv och strukturera framställningen tematiskt.

Motstånd genom att stanna
Israel har oavbrutet expanderat sedan staten bildades för drygt 60 år sedan och i synnerhet efter sexdagarskriget. Bertil Egerö beskrev vad detta innebär ur ett demografiskt.perspektiv. Ju större det israeliska territoriet blir, desto större del av den palestinska befolkningen hamnar innanför Israels gränser.
Förr flydde palestinierna undan israeliskt förtryck. Nu består motståndet i att stanna kvar. Effekten blir att judarna hamnar i minoritet i staten Israel. Den kan då inte längre kallas judisk, såvida den inte utvecklas till en apartheidstad där icke-judar berövas rösträtt och medborgerliga rättigheter.
(Den israeliska tidningen Haaretz påpekar 14/4 att palestiniernas inflyttning till östra Jerusalem ökat inför hotet att området införlivas i Israel. Det kan leda till att också Jerusalem får palestinsk majoritet.)

Folket och ockupanterna
Elsa Grip gav en visuell skildring av Hebron, den palestinska stad som var resenärernas huvudmål och bas. En brännpunkt i den urgamla staden är Abrahams grav. Både judar och araber härleder sina nationer från Abraham, som enligt första Moseboken och Koranen utvandrade från Ur i Kaldéen och slog sig ner i Hebron. Av religiösa och nationalistiska skäl har en grupp fundamentalistiska judar bosatt sig där. Många av dem är amerikanska medborgare. På en bild såg man Per Roijer samtala med en skäggig bosättare, nyligen inflyttad från Brooklyn. Den judiska gruppen i den palestinska staden Hebron med dess drygt 150 000 palestinska invånare skyddas av cirka 1500 tungt beväpnade israeliska soldater.
Stadens huvudgata och andra centrala delar har stängts av för invånarna. Över gator intill bosättningarna har man hängt upp ståltrådsnät för att skydda invånarna mot stenar, flaskor och avfall som israelerna brukar kasta ner på palestinierna.

Hederskultur
Kajsa Theander beskrev det palestinska folkets kvardröjande problem med en hederskultur som tar sig uttryck i kvinnoförtryck, blodshämnd och hedersmord. I alla samhällen med otillräckliga sociala skyddsnät är den enskilde för sin trygghet beroende av familj och släkt. Lojaliteten med klanen är livsviktig för individen men också för klanen. Bröllop blir en central del i strategin för överlevnad.
Kajsa hade intervjuat Diana Mubarak, en 60-års kristen palestinier som uppnått sin ställning som en sorts socialchef tack vare att hon tillhörde en av de starkaste familjerna. Hon berättade om det kvinnohus som hon med internationellt stöd etablerat för att skydda förföljda palestinska kvinnor. Utgångspunkt för redovisningen var en upprörande berättelse om en kvinna som hamnat i brännpunkten för en konflikt mellan en kristen och en muslimsk klan.

Utbildning och samarbete
Boel Billgren beskrev i redogörelsen för utbildningssystemet en helt annan värld. Utbildning är en helt central uppgift i Palestina. Där finns flera universitet, varav tre i Gaza. Bethlehem University är modernt med hög standard. Boel knöt kontakt med en kvinnlig student som till skillnad från flertalet palestinier har möjlighet att resa både inom Israel-Palestina och utomlands. Hon kommer att medarbeta i Veckobladet och kan bli en nyckelperson det planerade samarbetet mellan Bethlehem University och universitetet i Lund.

Bosättningarna och konflikten med USA
Den amerikanske vicepresidenten Joe Biden anlände till Jerusalem för att inleda indirekta fredsförhandlingar mellan Israel och den Palestinska myndigheten. Samma dag som han kom, tillkännagav Israel beslutet att bygga 1600 nya bosättningar i det ockuperade östra Jerusalem. Israel bröt därmed både mot internationell rätt och mot de tidigare överenskomna förutsättningarna för en fredsprocess. Vicepresident Biden och president Obama protesterade upprört mot provokationen. Resenärerna bevittnade den palestinska befolkningens omfattande protester mot det olagliga beslutet.
Per Roijer visade på kartor vad bosättningarna i Jerusalem och på Västbanken innebär. En kanske avsedd effekt kan bli att Västbanken delas i två delar och att Palestina därigenom blir än mer försvagat. Västbanken fragmenteras av murar och bosättningar som förbinds med vägar som fungerar som barriärer. Givetvis är vägarna förbehållna de israeliska härskarna. Per påminde om den demografiska effekt som Bertil påpekade i början av redovisningen: en förskjutning från israelisk till palestinsk majoritet i Israel.

Hur gå vidare?
Solidaritetsarbetet med Palestina fortsätter, förklarade Ulf Nymark. Demokratisk vänster tänker föreslå en palestinsk vänort. Ett samarbete mellan Bethlehem University och Lunds universitet inleds. Bojkotter och direkta åtgärder för att stoppa svenskt ekonomiskt samarbete med ockupationsmakten föreslås. Ulf var angelägen att påpeka att gruppens medlemmar själva bekostat resan.