Fågelinventering i dammarna av Gunnar Stensson

Gryning. Grå himmel, östanvind, oroligt vatten. Marken torr, varken frost eller dagg. Vissna löv virvlar som snödrev
   Första dammen: Sothöns, gräsänder, bläsänder (piu piu) två stora svanar, en flock måsar.
   Långa dammen: Hundratals änder. Svårt att särskilja gräsänder, bläsänder och brunänder i det svaga ljuset. Färgerna syns inte. Men viggarnas vita speglar är tydliga.  En grå häger flyger upp. Stor som en trana. Långsamma vingslag.
   Fågeltornsdammen: En enda storskarv. Lång hals, lång vit näbb. Flyger en sväng, sätter sig igen på samma plats. Över reningsverket cirklar en glada
   Första mellandammen: Ljusare nu. På cementbalken en svan med fem ungar tätt tillsammans. Ungarna redan stora som vuxna svanar, Fjäderskruden på väg att övergå från brunt till vitt. Kullen bestod av sju ungar. Två saknas. Intill svanarna två kanadagäss.
   Andra mellandammen: Där en svan och en unge. En av de sju fattas alltså, har kanske förolyckats. Svanfamiljer håller ihop, åtminstone ett år. De är dödligt aggressiva i försvaret av sina revir.
   En ovanligt stor bläsand flyr ut i vassruggen intill. Huvudet praktfullt sammetsrött. Och där en gräsand med blänkande grönt huvud. Honorna är små och bruna. Det är ljusare nu, molnen tunnare. En fiskstjärt blänker till. Braxen eller karp.
   Värpingedammen. Där två svanungar och en förälder, vit. Under sommaren blev det bara två svankullar i dammarna, den ena med sju ungar och den här med två.
   Här forsar vattnet ut i Höje å. Det dånar som trafiken på E6. Ett par fasaner skriker och rusar in bland pilsnåren. Från himlen ropar hundratals gäss. Var är de? Där kommer de, högt. Den stora flocken ordnar sig i en dubbelw-formation. Vindkraftverkens vita vingar snurrar långsamt.
   Efterkontroll 27/10: Där är de alla sju och en av föräldrarna. Snövit och de 7 svanungarna.