Som grund för en idétävling låg en prognos om att tågåkandet i Lund skulle tredubblas och att stationsområdet borde anpassas till detta. Olika lösningar presenterades men gemensamt var en förskjutning av tyngdpunkten norrut, till Clemenstorget där tåget ska möta spårvagnen. I nr 31 var Sven-Hugo Mattsson skeptisk till hela idén. Han tror inte att vare sej Lund eller tågåkandet kommer att växa så mycket, han tror inte Lund får råd med spårvagn och han tycker att Clemenstorget i stort är bra som det är.
En självdeklaration
Jag ska börja med att citera mej själv från ett tidigare debattinlägg i VB:
1) Jag tror på klimatlarmen.
2) Jag tror att vi befinner oss på oljetoppen.
3) Kärnkraften måste bort av en rad olika skäl.
4) Jag misstror möjligheterna att hitta nya mirakulösa energikällor och drivmedel eller radikalt energitätare batterier.
5) Jag tror innerst inne på politikens rationalitet även om förträngningsmekanismerna är mycket starka.
6) Därför tror jag att energin relativt snart blir en mycket knapp nyttighet och att samhället ställer in sej efter detta.
7) Jag tror på spårteknik (på grund av den låga friktionen) och på eldrift med kontinuerlig nätmatning, konkret på spårvagnar när det gäller närtrafik.
8) Eftersom bilarna får det svårt behöver framtidens kollektivtrafik inte ta så stor hänsyn till konkurrens. Människor tvingas att använda den. Med min kollektivistiska politiska ideologi har jag ingen svårighet med detta.
SHM håller nog med om det mesta men tycks göra en annan, mer pessimistisk värdering av punkt 5 och därmed av punkt 8. Därmed kunde diskussionen avblåsas redan nu, men jag ska ändå argumentera lite.
Större Lund, fler tåg
Lund kommer inte att vara oberört av den nuvarande krisen, som nog kommer att dämpa sysselsättningen och inflyttningen. Men kommunen kommer att klara sej bättre än många andra. Just för att lösa krisen är EU och Sverige överens om att satsa massivt på forskning och högre utbildning och att inom de sektorerna betona de gamla och stora universiteten. Det drar hit pengar och folk, och inte minst folk som av ekonomiska och ideologiska skäl gärna åker tåg.
Skånetrafiken la för några år sen fram ett strategidokument med perspektiv fram till 2037. Där handlade det om en ökning i den storleksordningen, bland annat utgick man från att kollektivtrafiken skulle få samma täckningsgrad som den för närvarande har i Zürich, en gediget borgerlig stad i ett gediget borgerligt land. Sen dokumentet gjordes har åtminstone den regionala tågtrafiken vuxit enligt prognosen. Den långväga persontrafiken har inte gjort det, men tror man på politikens rationalitet enligt ovan inser man att flyget tillhör det som först måste drabbas av klimatbetingade restriktioner. Det kommer att behövas fler snabbtåg till Stockholm och fler tåg som passerar Lund på väg ut i Europa.
En självdeklaration
Jag ska börja med att citera mej själv från ett tidigare debattinlägg i VB:
1) Jag tror på klimatlarmen.
2) Jag tror att vi befinner oss på oljetoppen.
3) Kärnkraften måste bort av en rad olika skäl.
4) Jag misstror möjligheterna att hitta nya mirakulösa energikällor och drivmedel eller radikalt energitätare batterier.
5) Jag tror innerst inne på politikens rationalitet även om förträngningsmekanismerna är mycket starka.
6) Därför tror jag att energin relativt snart blir en mycket knapp nyttighet och att samhället ställer in sej efter detta.
7) Jag tror på spårteknik (på grund av den låga friktionen) och på eldrift med kontinuerlig nätmatning, konkret på spårvagnar när det gäller närtrafik.
8) Eftersom bilarna får det svårt behöver framtidens kollektivtrafik inte ta så stor hänsyn till konkurrens. Människor tvingas att använda den. Med min kollektivistiska politiska ideologi har jag ingen svårighet med detta.
SHM håller nog med om det mesta men tycks göra en annan, mer pessimistisk värdering av punkt 5 och därmed av punkt 8. Därmed kunde diskussionen avblåsas redan nu, men jag ska ändå argumentera lite.
Större Lund, fler tåg
Lund kommer inte att vara oberört av den nuvarande krisen, som nog kommer att dämpa sysselsättningen och inflyttningen. Men kommunen kommer att klara sej bättre än många andra. Just för att lösa krisen är EU och Sverige överens om att satsa massivt på forskning och högre utbildning och att inom de sektorerna betona de gamla och stora universiteten. Det drar hit pengar och folk, och inte minst folk som av ekonomiska och ideologiska skäl gärna åker tåg.
Skånetrafiken la för några år sen fram ett strategidokument med perspektiv fram till 2037. Där handlade det om en ökning i den storleksordningen, bland annat utgick man från att kollektivtrafiken skulle få samma täckningsgrad som den för närvarande har i Zürich, en gediget borgerlig stad i ett gediget borgerligt land. Sen dokumentet gjordes har åtminstone den regionala tågtrafiken vuxit enligt prognosen. Den långväga persontrafiken har inte gjort det, men tror man på politikens rationalitet enligt ovan inser man att flyget tillhör det som först måste drabbas av klimatbetingade restriktioner. Det kommer att behövas fler snabbtåg till Stockholm och fler tåg som passerar Lund på väg ut i Europa.
I motsats till bland annat Håkan Juholt har jag svårt att tro på en tågtunnel vid Helsingborg. Den och följdinvesteringarna genom Danmark blir för dyra. Därmed kommer snabbtågen att passera just genom Lund. En central fråga blir då om de sex plattformsspåren kommer att räcka.
Nya Bjärredsbanan
Lokalt kommer det av angivna skäl att behövas eldriven kollektivtrafik, och då talar mycket för spårvägar. När Malmö för över hundra år sen byggde upp sitt nät med fyra huvudlinjer hade stan färre invånare än vad Lund har nu. Och man gjorde det utan en krona i stats- eller regionbidrag.
Givetvis är såna tillskott önskvärda. Jag tror liksom SHM inte att det lossnar under mandatperioden, men eftersom spårtrafiken är en hjärtefråga för Mp kan det bli en ändring redan nästa valnatt, att det block som bjuder mest spår får deras röster. Minns hur det lilla Stockholmspartiet tvingade M att gå med på cykelbanor!
Jag förutser spårvägar till Sandby, Dalby, Staffanstorp och Bjärred. Den senare erbjuder ett särskilt problem eftersom den måste korsa järnvägen nånstans. Rimligen just vid Clemenstorget, och då måste det vara med i tankarna när man diskuterar torgets framtid.
Clemenstorget
Det finns positiva saker att säga om Clemenstorget. Jugendhuset som upptar hela den östra sidan är kanske inte vackert men magnifikt. Plataner är fina. Där finns ett folkliv, det är sant, och det har utvecklats under de senaste år, inte minst tack vare det växande tågåkandet, bron över spåren och busscentralen.
Men det finns problem som kloka arkitekter har påpekat genom åren. Torget har en lite oklar avslutning åt väster där det relativt låga godsmagasinet inte balanserar de höga husen på andra sidor. Det fanns en gång ett förslag på ett smalt men högt hotell intill tullkammaren och det var en tänkvärd idé.
När järnvägen kom till Lund på 1850-talet uppfördes en banhall över två spår. Resenärerna kunde nå tågen både regn- och vindskyddat. Nu innehöll ett av idéförslagen ett nytt slags banhall, ett glastak över spårområdet. För storslaget för Lund? Tja, det finns ett liknande i holländska Lelystad som åtminstone när det byggdes var mindre än Lund. Det taket skulle skapa en spännande västsida.
PS Det är lätt att hålla med SHM om behovet av upprensning i cykelparkeringarna. Men det är inte säkert att Rydes undergång behöver breddas om förskjutningen mot Clemenstorget fortsätter.
Nya Bjärredsbanan
Lokalt kommer det av angivna skäl att behövas eldriven kollektivtrafik, och då talar mycket för spårvägar. När Malmö för över hundra år sen byggde upp sitt nät med fyra huvudlinjer hade stan färre invånare än vad Lund har nu. Och man gjorde det utan en krona i stats- eller regionbidrag.
Givetvis är såna tillskott önskvärda. Jag tror liksom SHM inte att det lossnar under mandatperioden, men eftersom spårtrafiken är en hjärtefråga för Mp kan det bli en ändring redan nästa valnatt, att det block som bjuder mest spår får deras röster. Minns hur det lilla Stockholmspartiet tvingade M att gå med på cykelbanor!
Jag förutser spårvägar till Sandby, Dalby, Staffanstorp och Bjärred. Den senare erbjuder ett särskilt problem eftersom den måste korsa järnvägen nånstans. Rimligen just vid Clemenstorget, och då måste det vara med i tankarna när man diskuterar torgets framtid.
Clemenstorget
Det finns positiva saker att säga om Clemenstorget. Jugendhuset som upptar hela den östra sidan är kanske inte vackert men magnifikt. Plataner är fina. Där finns ett folkliv, det är sant, och det har utvecklats under de senaste år, inte minst tack vare det växande tågåkandet, bron över spåren och busscentralen.
Men det finns problem som kloka arkitekter har påpekat genom åren. Torget har en lite oklar avslutning åt väster där det relativt låga godsmagasinet inte balanserar de höga husen på andra sidor. Det fanns en gång ett förslag på ett smalt men högt hotell intill tullkammaren och det var en tänkvärd idé.
När järnvägen kom till Lund på 1850-talet uppfördes en banhall över två spår. Resenärerna kunde nå tågen både regn- och vindskyddat. Nu innehöll ett av idéförslagen ett nytt slags banhall, ett glastak över spårområdet. För storslaget för Lund? Tja, det finns ett liknande i holländska Lelystad som åtminstone när det byggdes var mindre än Lund. Det taket skulle skapa en spännande västsida.
PS Det är lätt att hålla med SHM om behovet av upprensning i cykelparkeringarna. Men det är inte säkert att Rydes undergång behöver breddas om förskjutningen mot Clemenstorget fortsätter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar