Man börjar få grepp om programskiftet kring marionettregimerna, i Nordafrika. Adios till autokratiska ledare av dynastitypen till förmån för "sosse-islam" med tacksamhetsskuld till väst, lagom sharia och definitivt inga ambitioner välta emblematiska torn i våra huvudstäder. Talibanmodellen bildar mönster och fleråriga sonderingar måste ägt rum med exvis Brödraskapet i Egypten samt övriga mer nationellt samhällsbyggande islamister, i området. Syftet är främst att stävja israeliska halsstarrigheten och vem tror Turkiet gör en helomvändning utan välsignelse från Washington - nåt även innefattar Güls moderat islamska regering, prototypen. Områdets monarkier rättar in, som Marocko och Jordanien samt kompromissar med krönta enväldet. Även Quad. bedömdes kunna levas med - tills föll ur sin nya lydkonungsroll. Beklagligt att ingen av sönerna klarade en palatskupp.
Hegemonens planer för arabiska vikens oljeshejker förblir gissningar men man avvaktar väl skrämseleffekten, av projektets första fas. Washington använder Östeuropatricket med att vända befolkningarna mot självregimerna, smart - får samtidigt credit för demokratistödet. Nu avvaktar vi vad mer revolutionära islamska elementen och rörelserna, tar sig för. Kommandoräder mot spanska turistorter vid Solkusten och Mallorca är mitt val, skapar snabbt panik och har betydande ekonomisk-destruktiv potential. Även överfall på sjöfarten över Medelhavet a la Somalia och sommartrafiken vid Rivieran där mondäna orter får känna av antikoloniala uträkningarna. Denna skiss att åter sätta skräck i Västerlandet samt skada ekonomi jämte tilltro till statsskicket förutsätter dock instabilitet i Nordafrika efter systemskiftena och underlättas i hög grad av en djup och långvarig recession, inom europeiska ekonomierna. Nå, första kan utan tvivel hjälpas på väg och rekryteringen av ortskunniga för räder klart hjälpt av sönderfallande ekonomier. Decennielånga nyliberalismen i väst med starkt växande klyftor och småbisarr egomentalitet är utan tvivel en god faktor, i vår favör där rentav inhemsk uppbackning för ett projekt effektivt stäcka EU-regionens dominanssträvanden inom närområdet, kan påräknas. Rekrytering utanför Nordafrika undandrar sig mitt bedömande, liksom vad hjälp kan påräknas från kvarvarande al Q.
Geopolitiken med "de ovilligas koalition" samt konsekvenserna av råa maktpolitiken via FN och Nato, även intressant på kort och lång sikt. Men huvudlösheten ta sig an både väst och forna öst samtidigt måste ersättas av att ena parten tas till hjälp i utbyte mot borgfred, i en dold strategisk allians. Lojalister för saken i väst kan vidare göra stor nytta med att lokalisera samt utvärdera mer betydande personmål, varpå effektueringen sker externt. Gäller befattningshavare på universitet, inom media samt i (fd) FN-tjänst och vid internationella domstolar, exvis. Metropolernas civila hjälpredor är ett klart underskattat åtgärdsmål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar