Tekniska nämndens majoritet beslutade att avvisa den rödgröna skrivelse som föreslog att kommunen skulle planera för minskad biltrafik så att nya motorvägsavfart söder om nuvarande Norra E22-avfart skulle kunna undvikas. Trafikverket håller på med att utreda om det behövs en ny avfart för att länka av trafik väster om E22 mot Ideonområdet.
Lunds kommunfullmäktige antog den 26 augusti 2010 nya klimatmål för Lunds kommun som innebär att till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med 1990. Ett av kommunens planeringsmål för Brunnshög/ Lund NE är att det transporterna till och från området ska vara max 1/3 bil, 1/3 kollektivtrafik och 1/3 gång/cykel.
Trafikverket utreder eventuella förändringar av det vägnät som det är ansvarigt för. Hur stor trafikvolym och hur den fördelas mellan olika transportslag i det kommunala vägnätet styrs emellertid av beslut i vår egen kommun. Det är därför mycket passivt av tekniska nämndens majoritet att avslå förslag på åtgärder som Lunds kommun råder över med hänvisning till en pågående förstudie i trafikverket.
I tjänsteskrivelsen hänvisas till trafiksimuleringar från 2008 som underlag för en förstärkning av vägkapaciteten. Det finns i tjänsteskrivelsen ingen redovisning av vad kollektivtrafikfält på E22 kan betyda för vilken trafik de nya verksamheterna och de planerade bostäderna kommer att alstra. Detta trots de goda erfarenheter från såväl busskörfältet på Tornavägen som vid motorvägsinfarten till Malmö. Åtgärder vid trafikplatser och andra korsningar särskilt inriktade på buss framhålls som angelägna i Trafikverkets rapport 2012 om transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder.
Trängsel kan hanteras med sänkta hastigheter för bil såsom är fallet bl a vid Tingstadstunneln i Göteborg. I Tyskland, Schweiz, Österrike m fl länder har kmskatt för lastbilar införts som kunnat finansiera utbyggnad av kollektivtrafiken. Antalet och priset på de parkeringar som planeras har erfarenhetsmässigt en mycket stor betydelse för den enskildes val av bil, kollektivtrafik eller cykel. Att transportsystemets kapacitet kan påverkas genom att förnyade parkeringsbestämmelserna framgår också av den trafikverks rapport som nu är ute på remiss. I Lund cyklas det mycket, men oftast korta sträckor. I vilken skulle snabbcykelstråk som reserveras enbart för cykling kunna påverka fördelningen av transporter? Den frågan är knappast belyst i den trafiksimulering från 2008 som hänvisas till i tjänsteskrivelsen. Inte heller framgår hur etableringen av spårvagnstrafik på Lundalänken i kombination med en upprustning av Lund C skulle kunna betyda för människors val av transporter.
Eftersom Nordens största universitet ligger i Lund, som för övrigt utsågs som miljöbästa kommun i Sverige 2011, skulle kunna förväntas att aktuell kunskap togs i bruk i den kommunala processen. Dessutom lär det inte behövas universitetsutbildning för att inse att man knappast minskar biltrafiken genom att bygga ut och ge mer plats åt den.
Lund 17 februari 2012
Karin Svensson Smith (mp)
Lunds kommunfullmäktige antog den 26 augusti 2010 nya klimatmål för Lunds kommun som innebär att till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med 1990. Ett av kommunens planeringsmål för Brunnshög/ Lund NE är att det transporterna till och från området ska vara max 1/3 bil, 1/3 kollektivtrafik och 1/3 gång/cykel.
Trafikverket utreder eventuella förändringar av det vägnät som det är ansvarigt för. Hur stor trafikvolym och hur den fördelas mellan olika transportslag i det kommunala vägnätet styrs emellertid av beslut i vår egen kommun. Det är därför mycket passivt av tekniska nämndens majoritet att avslå förslag på åtgärder som Lunds kommun råder över med hänvisning till en pågående förstudie i trafikverket.
I tjänsteskrivelsen hänvisas till trafiksimuleringar från 2008 som underlag för en förstärkning av vägkapaciteten. Det finns i tjänsteskrivelsen ingen redovisning av vad kollektivtrafikfält på E22 kan betyda för vilken trafik de nya verksamheterna och de planerade bostäderna kommer att alstra. Detta trots de goda erfarenheter från såväl busskörfältet på Tornavägen som vid motorvägsinfarten till Malmö. Åtgärder vid trafikplatser och andra korsningar särskilt inriktade på buss framhålls som angelägna i Trafikverkets rapport 2012 om transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder.
Trängsel kan hanteras med sänkta hastigheter för bil såsom är fallet bl a vid Tingstadstunneln i Göteborg. I Tyskland, Schweiz, Österrike m fl länder har kmskatt för lastbilar införts som kunnat finansiera utbyggnad av kollektivtrafiken. Antalet och priset på de parkeringar som planeras har erfarenhetsmässigt en mycket stor betydelse för den enskildes val av bil, kollektivtrafik eller cykel. Att transportsystemets kapacitet kan påverkas genom att förnyade parkeringsbestämmelserna framgår också av den trafikverks rapport som nu är ute på remiss. I Lund cyklas det mycket, men oftast korta sträckor. I vilken skulle snabbcykelstråk som reserveras enbart för cykling kunna påverka fördelningen av transporter? Den frågan är knappast belyst i den trafiksimulering från 2008 som hänvisas till i tjänsteskrivelsen. Inte heller framgår hur etableringen av spårvagnstrafik på Lundalänken i kombination med en upprustning av Lund C skulle kunna betyda för människors val av transporter.
Eftersom Nordens största universitet ligger i Lund, som för övrigt utsågs som miljöbästa kommun i Sverige 2011, skulle kunna förväntas att aktuell kunskap togs i bruk i den kommunala processen. Dessutom lär det inte behövas universitetsutbildning för att inse att man knappast minskar biltrafiken genom att bygga ut och ge mer plats åt den.
Lund 17 februari 2012
Karin Svensson Smith (mp)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar