2012-05-24

Den kommande geopolitiska tsunamin
av Gunnar Stensson

I Europa handlar flertalet val om mitten. Så också i Sverige. Ledarskribenten i Sydsvenskan hoppas att miljöpartiet ska ta ”några hållbara gröna steg in mot mitten” på kongressen i Umeå.
   Francois Hollande och Frankrikes socialistparti har emellertid genom sin valseger flyttat ”mitten”  europeisk politik vänsterut.

Grekland förkastade mitten i valet. Det konservativa Ny Demokrati och det socialdemokratiska Pasok  förfogar normalt över två tredjedelar av de grekiska rösterna. Nu har de bara en tredjedel kvar. Pasok har därtill förpassats till tredjeplatsen av vänsteralliansen Syriza.  Dess ledare Alexis Tsirpas har förklarat att valresultatet innebär att Greklands överenskommelser med EU om återbetalningar och åtstramningar har noll och intet värde.
   Försöken att bilda en ny regering har misslyckats och Grekland går mot nyval. Mycket talar för att Syriza blir största parti i det valet. I så fall kommer Greklands lån förfalla.

Kommer Grekland tvingas lämna EU? Vid helgens G8-möte (20/5) försäkrade Angela Merkel och Francois Hollande att de vill att Grekland blir kvar i unionen.
   Det grekiska folket förefaller också vilja stanna kvar.
   Under mötet anslöt sig Angela Merkel till en ny inriktning för den ekonomiska politiken: Tillväxt och jobb. Det innebär en anpassning till Hollandes linje, som också stöds av Obama.

Snart äger Frankrikes parlamentsval rumEn stark framgång väntas för socialistpartiet och vänsterfronten. Det kommer att stärka den nya politiska inriktningen att satsa på tillväxt och jobb och minska nedskärningarna. Mitten flyttas ännu längre vänsterut.
Samtidigt visar delstatsvalet i Nordrhein-Westfalen att förtroendet för Angela Merkel och CDU minskar. Kanske har åtstramningspolitiken nått vägs ände.
   Socialdemokratiska partier i andra länder (som Sverige) har uppmuntrade av framgångarna i Frankrike och Tyskland flyttat sig vänsterut och krävt fokus på tillväxt i stället för nedskärningar.
   I Sverige gäller det att reparera de orättvisor i trygghetssystemen som orsakats av jobbskatteavdragen och A:kassans försämringar, och som lett till att Sverige hamnat nederst i den europeiska trygghetsligan.

Nästa stora politiska avgörande blir Irlands referendum den 31 maj. Som enda land i Eurozonen villkorade Irland sin anslutning till nedskärningsöverenskommelsen genom att kräva en folkomröstning. Hittills har det ansetts möjligt för regeringen att vinna den omröstningen, men de senaste dagarnas politiska utveckling gör utgången mer oviss. Vad händer om irländarna säger nej?
   Nyckeln till  den fortsatta utvecklingen tycks vara vad som sker i Tysklands politiska liv. Kommer Angela Merkel att falla undan för trycket och acceptera ett tillskott till köpkraften i de övriga EU-länderna?

Om Tyskland rör sig åt det hållet kan euron och EU kanske överleva och fortsätta att vara en stor aktör på den geopolitiska scenen. Men detta innebär inte att status quo kommer att bli bestående utan snarare att de nödvändiga geopolitiska omgrupperingarna påskyndas. En tysk omprövning kan underlätta för Europa att överleva den kommande tsunamin för de brittiska fonderna och dollarns ställning som reservvaluta.

Världen förändras. Tyskland kan snart komma att ansluta sig till de stater som börjar förstå hur man måste navigera i kaos. ”Han kunde inte vika, blott falla kunde han” hette det om Karl XII. Hans finansminister Götz var en hårdhänt föregångare till Anders Borg. Oböjliga stater blir sina egna värsta fiender.

Artikelns ryggrad är Immanuel Wallersteins kommentar den 15 maj, men han kan inte göras ansvarig för helheten.

Inga kommentarer: