Ett kilometerlångt Hector Rail rullar över bron med gnisslande bromsar. Men vad är det där?
Metall blänker och maskiner brummar bland nyponbuskarna på
sluttningen norr om reningsverksdammarna. Vad är det som pågår?
En borrmaskinskötare berättar: ”Vi ska bygga ett
ställverk här. Men först måste vi pröva markkvaliteten. Marken består av
jord som grävdes upp när man anlade reningsdammarna för 80 år sedan.
Varför vi ska bygga ett ställverk? Jo, järnvägen har brist på
el. Och bristen förvärras när vi bygger ut till fyra spår. Så vi ska
leverera kraft.
Varför just här? Se efter själv. Där är högspänningsledningen
och där är järnvägen. Vi står precis mitt emellan. Så detta är den
självklara lokaliseringen. Om marken duger.
Ja, detta är en del av de stora järnvägsinvesteringarna som det pratas så mycket om.
Jaså, här kan finnas fornminnen? Det är klart att det var
mycket jord de grävde bort när dammarna anlades. Då var det ingen som
tänkte på boplatser och yxor och sånt.”
Jag ser mig omkring. Till vänster järnvägsbanken, nedanför mig
ån, till höger högspänningsledningen som passerar järnvägen strax
bortom ån. Längre bort Flackarps gamla skola och bortom den Jakriborg
och bortom träddungarna vid horisonten Turning Torso.
– Fin utsikt.
– Ja, men nu måste jag fortsätta. Hej då.
Spårområdets bredd blir mer än fördubblad.
Järnvägsbron byggs om. Borta vid Jakriborg rivs många gamla hus.
Landskapet omvandlas. Det höga ställverket förändrar infarten till
Lund.
Tågen går tätare. Transporterna flyttar till järnvägen. Vi
kanske får en hållplats. Borrmaskinen brummar däruppe på krönet bland
nyponbuskarna. Nu har det börjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar