Skolrötan - I stället för läroböcker: reklam- och propagandabroschyrer av Gunnar Stensson

Radioprogrammet Kaliber påpekade i veckan att svensk skola inte längre har råd att köpa läroböcker. I stället mottar man tacksamt ”läromedel” från diverse ekonomiska och politiska intressen.
   Det första Carl Bildts borgerliga regering gjorde 1991 var att lägga ner Statens Institut för läromedel. En syndaflod av särintressen vällde in i grundskola och gymnasium. Själv minns jag särskilt hur de mindre politiskt medvetna – eller ska vi säga borgerliga – naturvetarna på Heleneholmsskolan använde en broschyr från den halvfascistiska, Palme-hatiska organisationen EAP, Europeiska arbetarpartiet, i undervisningen om kärnkraft.
   På 1990-talet fanns dock de av SIL kvalitetsbedömda och opartiska läroböckerna fortfarande kvar som en motmedicin mot propagandagiftet och på den tiden hade skolorna råd att köpa dem.
   Det som nu har hänt är att skolorna utarmats, genom skolpeng och friskolekonkurrens, samtidigt som tveksamma investeringar gjorts i datorer mm. Därför har de inte längre råd att köpa läroböcker.
   Någon kanske säger att läroboken är ett föråldrat medium vars innehåll snabbt blir föråldrat.
   Men deras viktigaste funktion är att tillhandahålla en vetenskaplig struktur att inordna nya teorier och fakta i, inte att fastna i senaste nytt som kanske falsifieras i morgon. Naturligtvis kan läroboken finnas på en läsplatta.
   En skola som indoktrinerar eleverna med ”gratis” propaganda och lösryckta påståenden från politiska och ekonomiska intressen är samhällsfarlig.