Lund har blivit utsedd till årets
cykelkommun två gånger de senaste ca 10 åren, i år delar vi priset med
Malmö. Det innebär inte att vi har bra cykelvägar eller att
förutsättningarna för cykeln är bra. Den enda anledningen till prisen
är, logiskt, att vi lägger ner mest pengar räknat per invånare.
Anledningen till detta är att det cyklas mycket i Lund eftersom vi har
en ung befolkning och att Lund är lämplig, av många anledningar, att
cykla i.
Men låt oss titta på vad som hänt med trafiken i Lund de senaste 25 åren, vad har hänt som gör att vi anses vara en bra cykelkommun. Låt oss börja med bilismen.
Bilismen
De senaste 25 åren har det byggts flera publika p-hus. Ett under Västra stationstorget och ett, nyligen nere vid Stadsparken. Det har också byggt två rejäla p-hus vid lasarettsområdet. P-hus fylls och alstrar trafik. Därför har det byggts en sydvästra väg och en sydöstra väg, nyligen. Dessa i sin tur kräver på- och avfarter, det är mycket åkermark som gått åt. Den ökade bilismen kräver också att infartsvägar breddats. Vi har dessutom byggt nya vägar till Kävlinge och Gårdstånga, till Gårdstånga fanns redan en bred väg. Vi har också byggt ut Mobilia och fått ett nytt köpcentra, Nova, även detta har krävt mycket åkermark på den goda jorden i väster.
Att bilismens parkeringar och vägar byggts ut kraftigt är inte konstigt, Lund, staden har vuxit så det knakar och trafiken har blivit intensivare. Jag har här inga synpunkter på detta, mer än att det knappast är en utbyggnad av bilismen som våra olika program, system, visioner, målsättningar och agendor föreskriver.
Låt oss se på cyklismen.
Cyklismen
Vilka kraftfulla åtgärder, typ ovan beskrivna för bilismen, har gjorts för cyklismen. För att komma på något får jag tänka efter en stund. Under tiden skall jag beskriva en hel stadsdel där det inte hänt någonting, tvärtom. På Väster i Lund har förutsättningarna för cykeln blivit sämre. Jag kan inte påminna mig att det lagts ny yta på några cykelvägar här de senaste 25 åren. Det innebär att groparna, år från år, blir större, detta är farligt. Även när rötter spräcker upp asfalten är det farligt. Att rötter spräcker upp körbanor händer aldrig.
Jag kan inte påminna mig att man skogat någonstans bland de buskar och träd som växer ut över cykelvägarna. För varje år blir växtligheten större. Ett exempel är Svanevägen, på sina ställen är gångbanan helt borta, det innebär att de gående måste ut i cykelbanan som är dubbelriktad. Redan, utan växtligheten, är gångbanan och cykelvägen för smal, här är stor trafik. Inte ens huvudcykelstråk är alla gånger fria från växtligheten.
Som skandal betecknar jag det faktum att det inte finns cykelvägar längs Ringvägen och Stattenavägen, dessa både vägar skall ha cykelvägar med tanke på den intensiva trafiken här. Skall man cykla från Trollebergsrondellen ner till Mejeriet eller Järnåkraområdet så är just Ringvägen den klart närmaste vägen, för den som vågar cykla här. Vi andra, som inte är lika modiga får det bli omvägar för.
Numera får jag inte ens cykla, som jag tidigare kunnat göra, på västra delarna av Fjelievägen och Öresundsvägen. Detta innebär också omvägar.
Nu kom jag på en ”kraftull” satsning på cyklismen, asfalteringen av Hardeberga- spåret. Gjord under Solveig Ekström-Persson (S), ordförandeskap i tekniska nämnden för runt 10 år sedan, bra. En annan satsning är väl cykelvägen till Dalby. Men den är varken innovativ eller gjord för att gynna cyklismen, den är gjord för att få bort cykeln från körbanan, det hade varit alldeles för farligt att cykla på Dalbyvägen.
Sammanfattning: det har knappast gjort någonting för cyklismen de senaste 25 åren, det är inte bättre i andra stadsdelar. Inte ens det uppenbara har gjorts, att bygga cykelvägar där alla regler säger att man borde. Det är ingen tvekan om att det borde finnas cykelväg vid Ringvägen och det har också pratats om det i ca 10 år. Tydligen är det så att det byggs cykelvägar här först när det byggs ett typ Liedl, vid Åkerlund o Rausings väg.
Kulisserna
När situationen nu är som den är, där nära nog alla trafiksatsningar har gått till bilismen och där cykelvägarna, generellt sett, blivit sämre, så måste man sätta upp kulisser så de skymmer verkligheten.
Bland kulisserna finns två LundaMats, miljöanpassat trafiksystem. En annan kuliss är en målsättning att få ner växthusgaserna till hälften till år 2020, det borde innebära en stor satsning på cyklismen, som nästan inte har några utsläpp. Vi har också agenda 21, visioner och ytterligare program som syftar till att vi skall satsa på trottoarer, cykelvägar och god kollektivtrafik.
Jag konstaterar också att, medan det byggs p-hus så fort det blir köer för bilarna, istället för att höja priset, så går det knappt att hitta en ledig cykelplats runt stationsområdet vid högtrafik. SKANDAL.
Ytterligare kulisser
Att påstå att planerna på en spårvagnsatsning och en snabbcykelväg till Malmö är kulisser, är modigt, de kan ju bli verklighet. Men jag tror inte att varken det ena eller andra blir verklighet på många år än, alternativt aldrig. Min tveksamhet utgår från beskrivningen ovan, varför skulle Lund plötsligt göra två stora och kostsamma infrastruktursatsningar av en typ vi knappast sett på många år. Jag tror för övrigt inte att det spelar någon roll vilken majoritet vi har.
Spårvagn är överspelat över huvud taget. Det är ingen tillfällighet att Lund inte satsade på spårvagn för typ hundra år sedan när det senast var aktuellt. Med Lunds trånga gator är inte spårvagn lämpligt. Har inte, för övrigt, Malmö gett upp planer på spårvagn?
En snabbcykelväg till Malmö vore häftigt. Då behöver jag inte korsa Malmövägen fyra gånger på vägen dit och jag slipper kanske dyka ner i underjorden ett par gånger. Det har funnits en tid när jag tog raka vägen till Malmö utan att behöva dyka ner i underjorden, för att göra ytterligare en beskrivning på att det faktiskt har blivit sämre att cykla i Lund med omnejd.
Dessutom skulle jag hellre se en satsning på att rusta upp och utöka cykelvägarna i Llund, bättre ytor, bredare cykelvägar, skogning, cykelbanor längs Ringvägen och Stattenavägen och en hel del ställen till.
Jag ber att få återkomma i dessa spalter och förklara mitt syfte med ovanstående kritiska inlägg!
Men låt oss titta på vad som hänt med trafiken i Lund de senaste 25 åren, vad har hänt som gör att vi anses vara en bra cykelkommun. Låt oss börja med bilismen.
Bilismen
De senaste 25 åren har det byggts flera publika p-hus. Ett under Västra stationstorget och ett, nyligen nere vid Stadsparken. Det har också byggt två rejäla p-hus vid lasarettsområdet. P-hus fylls och alstrar trafik. Därför har det byggts en sydvästra väg och en sydöstra väg, nyligen. Dessa i sin tur kräver på- och avfarter, det är mycket åkermark som gått åt. Den ökade bilismen kräver också att infartsvägar breddats. Vi har dessutom byggt nya vägar till Kävlinge och Gårdstånga, till Gårdstånga fanns redan en bred väg. Vi har också byggt ut Mobilia och fått ett nytt köpcentra, Nova, även detta har krävt mycket åkermark på den goda jorden i väster.
Att bilismens parkeringar och vägar byggts ut kraftigt är inte konstigt, Lund, staden har vuxit så det knakar och trafiken har blivit intensivare. Jag har här inga synpunkter på detta, mer än att det knappast är en utbyggnad av bilismen som våra olika program, system, visioner, målsättningar och agendor föreskriver.
Låt oss se på cyklismen.
Cyklismen
Vilka kraftfulla åtgärder, typ ovan beskrivna för bilismen, har gjorts för cyklismen. För att komma på något får jag tänka efter en stund. Under tiden skall jag beskriva en hel stadsdel där det inte hänt någonting, tvärtom. På Väster i Lund har förutsättningarna för cykeln blivit sämre. Jag kan inte påminna mig att det lagts ny yta på några cykelvägar här de senaste 25 åren. Det innebär att groparna, år från år, blir större, detta är farligt. Även när rötter spräcker upp asfalten är det farligt. Att rötter spräcker upp körbanor händer aldrig.
Jag kan inte påminna mig att man skogat någonstans bland de buskar och träd som växer ut över cykelvägarna. För varje år blir växtligheten större. Ett exempel är Svanevägen, på sina ställen är gångbanan helt borta, det innebär att de gående måste ut i cykelbanan som är dubbelriktad. Redan, utan växtligheten, är gångbanan och cykelvägen för smal, här är stor trafik. Inte ens huvudcykelstråk är alla gånger fria från växtligheten.
Som skandal betecknar jag det faktum att det inte finns cykelvägar längs Ringvägen och Stattenavägen, dessa både vägar skall ha cykelvägar med tanke på den intensiva trafiken här. Skall man cykla från Trollebergsrondellen ner till Mejeriet eller Järnåkraområdet så är just Ringvägen den klart närmaste vägen, för den som vågar cykla här. Vi andra, som inte är lika modiga får det bli omvägar för.
Numera får jag inte ens cykla, som jag tidigare kunnat göra, på västra delarna av Fjelievägen och Öresundsvägen. Detta innebär också omvägar.
Nu kom jag på en ”kraftull” satsning på cyklismen, asfalteringen av Hardeberga- spåret. Gjord under Solveig Ekström-Persson (S), ordförandeskap i tekniska nämnden för runt 10 år sedan, bra. En annan satsning är väl cykelvägen till Dalby. Men den är varken innovativ eller gjord för att gynna cyklismen, den är gjord för att få bort cykeln från körbanan, det hade varit alldeles för farligt att cykla på Dalbyvägen.
Sammanfattning: det har knappast gjort någonting för cyklismen de senaste 25 åren, det är inte bättre i andra stadsdelar. Inte ens det uppenbara har gjorts, att bygga cykelvägar där alla regler säger att man borde. Det är ingen tvekan om att det borde finnas cykelväg vid Ringvägen och det har också pratats om det i ca 10 år. Tydligen är det så att det byggs cykelvägar här först när det byggs ett typ Liedl, vid Åkerlund o Rausings väg.
Kulisserna
När situationen nu är som den är, där nära nog alla trafiksatsningar har gått till bilismen och där cykelvägarna, generellt sett, blivit sämre, så måste man sätta upp kulisser så de skymmer verkligheten.
Bland kulisserna finns två LundaMats, miljöanpassat trafiksystem. En annan kuliss är en målsättning att få ner växthusgaserna till hälften till år 2020, det borde innebära en stor satsning på cyklismen, som nästan inte har några utsläpp. Vi har också agenda 21, visioner och ytterligare program som syftar till att vi skall satsa på trottoarer, cykelvägar och god kollektivtrafik.
Jag konstaterar också att, medan det byggs p-hus så fort det blir köer för bilarna, istället för att höja priset, så går det knappt att hitta en ledig cykelplats runt stationsområdet vid högtrafik. SKANDAL.
Ytterligare kulisser
Att påstå att planerna på en spårvagnsatsning och en snabbcykelväg till Malmö är kulisser, är modigt, de kan ju bli verklighet. Men jag tror inte att varken det ena eller andra blir verklighet på många år än, alternativt aldrig. Min tveksamhet utgår från beskrivningen ovan, varför skulle Lund plötsligt göra två stora och kostsamma infrastruktursatsningar av en typ vi knappast sett på många år. Jag tror för övrigt inte att det spelar någon roll vilken majoritet vi har.
Spårvagn är överspelat över huvud taget. Det är ingen tillfällighet att Lund inte satsade på spårvagn för typ hundra år sedan när det senast var aktuellt. Med Lunds trånga gator är inte spårvagn lämpligt. Har inte, för övrigt, Malmö gett upp planer på spårvagn?
En snabbcykelväg till Malmö vore häftigt. Då behöver jag inte korsa Malmövägen fyra gånger på vägen dit och jag slipper kanske dyka ner i underjorden ett par gånger. Det har funnits en tid när jag tog raka vägen till Malmö utan att behöva dyka ner i underjorden, för att göra ytterligare en beskrivning på att det faktiskt har blivit sämre att cykla i Lund med omnejd.
Dessutom skulle jag hellre se en satsning på att rusta upp och utöka cykelvägarna i Llund, bättre ytor, bredare cykelvägar, skogning, cykelbanor längs Ringvägen och Stattenavägen och en hel del ställen till.
Jag ber att få återkomma i dessa spalter och förklara mitt syfte med ovanstående kritiska inlägg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar