Demokratisk vänsters föreläsningsserie: Nina Björk av Karin Blom

Nina Björk deltog i ett samtal om sin bok Lyckliga i alla sina dagar på Stadsbiblioteket, arrangerat av Demokratisk Vänster onsdag 22 maj.

Detta möte var relativt välbesökt, c:a  75 personer med övervikt av äldre medelålders men även en del yngre. De som ej var representerade var människor i yngre medelålder och som definitivt var en målgrupp för kvällens samtal.
   Gunnar Stensson som var värd för kvällen, inledde med att citatet ” Det goda som vi vill, gör vi inte men det onda som vi inte vill, gör vi”. Detta med hänsyftning på vad Nina Björk tar upp sin bok.
   Som boken för min del är oläst, kan jag enbart referera till vad Nina B själv tog upp igår.

Produktivitet och konsumism
Nina B började med att ta några citat från USA:s 50-tal, i vilka det poängterades behovet av förkortad livslängd hos varorna för att få lönsamhet för företagen och därmed arbete för människorna. Detta var något nytt att framföra vid denna tid. Tidigare produktion innebar att tillverka hållbara varor och annat var slöseri med människors arbete. Det nya fick konsekvenser för 50-talets industrirevolution som innebar att produktionen ökade, framställningen tog kortare tid och krävde mindre resurser. Varan utgör grunden för det kapitalistiska systemet
   I vår tid är detta en rationalitet för att vår ekonomi ska fungera. Resultatet av människors arbete är att generera vinst. Det som tillverkas av och för människan själv existerar inte i ekonomin till skillnad från det som tillverkas i industrin.
   Men ökad produktivitet måste motsvaras av ökad konsumism.  Detta är lika aktuellt idag som på 50-talet. Minskade köp innebär stagnation i ekonomin. Den nöjda människan är ett hot mot vårt samhälle där varan och inte de verkliga behoven står i centrum. Exempel på detta enligt Nina B är att det är lättare att få sitt skapade behov av en ny mobil tillgodosett än behovet för överlevnad för en annan människa. Ett annat exempel är att framställning av Viagra prioriteras framför malariamedicin.

Rationaliteter
Men den kapitalistiska logiken är irrationell och inte rationell.  Ett exempel på detta hade Nina Björk. En färgkonsulent i New York tog fram ett förslag på färgsättning för en potatisskalare. Denna skulle målas i en färg som skulle likna potatisskal, dvs lite beige-brun. Då skulle denna lätt kunna hamna bland potatisskalen som efter skalningen slängs bort. Därmed ökade behovet av ny potatisskalare och försäljningen skulle öka. Men kritiken mot detta förslag var inte slöseri utan rädslan att den lite tråkiga färgen skulle innebära att den var svårsåld. Förslaget blev då att sätta den på en färgstark kartong som innebar att den skulle bli lättare att sälja. Åter ett exempel på att öka försäljningen för att skapa jobb och hjulen skulle snurra i industrin. Men knappast rationellt eftersom det skulle innebära ett ökat slöseri och ökat utsläpp.

   Det innebär att två helt olika rationaliteter står mot varandra. Nina B ställde frågan om i vilken värld vill vi leva i. De verkliga behoven för människan är mat, vatten, omsorg, kärlek vilket innebär behov av andra människor och inte av varan.  Och det är detta som reklammakarna utnyttjar. Många gånger handlar reklamen inte om varor utom om vad människan behöver och vill ha, kärlek, lycka. Ett exempel var slogan: ”Vi har en dröm om att bry sig om … osv så fortsätt drömma”. Detta var reklam från heminredningsfirman Village. Dvs tillfredställ dig med deras varor så kommer lyckan hem till dig. Men de vill inte ha mina drömmar utan mina pengar, de säljer inte gemenskap utan de säljer varor. Ett annat exempel ”Love is in the air”, detta gällde en ny produkt från GB glass. Mänskliga relationer ska bära varorna dvs tillfredställa längtan med konsumtionen.
   Konkurrens är en annan grundsten i kapitalismen. Tävlan innebär att människan spänner sig för att lyckas att få fram det bästa resultatet. Men detta föder rädsla att misslyckas, det innebär ett hot mot den enskilda människan. Nina B menar att människan känner att den måste springa. Behovet av mediciner och terapi ökar.

Individualism eller politik
Makten att bestämma är också kreativ och kan kanalisera våra behov, ”What’s in it for me”? Detta uppmuntras av samhället. I senaste valomgången var den viktigaste frågan ”Vad tjänar jag på det?” istället för ”I vilket samhälle vill jag leva i?”.
   Hur ska vi påverkas till ett politiskt tänkande och inte enbart det individuella? Hur ska vi veta när vi är på fel spår? Det kan vara så att det som är gott för det individuella blir ont i gemenskapen, eller tvärtom.  För en enskild människa kan pressen och stressen att lyckas i hemmet och på jobbet bli för mycket och hen vill inte längre vara lydig och producera. Hen jobbar mindre och prioriterar tid framför pengar. Nina B ställde då frågan vad händer om många gör det? Hushållsekonomin minskar och ekonomin sviktar vilket är dåligt för samhället och bli dåligt för människorna i samhället. Å andra sidan hur många kan och vill välja det?
   Det väcker förstås tankar om vad kan den enskilda människan göra, hur ska man kunna ändra detta systemfel genom att annat tänkande och handlande?

Studera och handla
Publiken ställde de mest skilda frågor, men en av dessa till Nina B var om hon kunde se att detta kan göras i nuvarande politiska partier som ju till stor del har accepterat detta systemfel.
   Till sist Gunnar Stenssons uppmaning att använda Nina Björks bok för studier i cirkel tillsammans. Tyvärr hade Nina B endast 3 böcker med för signering och köp och dessa gick snabbt åt utan mera reklam!