Ockupationslobbyns debattprinciper av Ulf N

Veckobladet kan nu, som enda svenska tidning, publicera de grundläggande debattprinciper som styr den svenska grenen av israellobbyn. De fungerar som en vägledning när det gäller att bemöta av kritik och protester mot staten Israels illegala ockupation av palestinsk mark. Veckor av idogt grävande journalistisk har möjliggjort att VB idag kan publicera dessa vägledande regler. Vi återger nedan de 12 principer som styr lobbyisternas försvar av ockupationen.

***

Så här försvarar vi ockupationen!
Följande riktlinjer bör tillämpas när du i debattartiklar bemöter kritik av staten Israels expansionspolitik (i tillämpliga delar gäller de även vid muntliga debatter)

1. Nämn aldrig ordet ”ockupation”!
2. Använd helst aldrig klartext när du försvarar ockupationen – de flesta människor ogillar trots allt att en stat med våld tilltvingar sig sina grannars territorier och förtrycker dess invånare. Låt i stället det berättigade i ockupationen strömma som en undertext i din argumentation!
3. Nämn så ofta som möjligt att Israel behöver säkra gränser  (detta i motsats till palestinierna, förstås) – det låter så ömkligt trygghetstörstande och bra. Och det funkar! De flesta människor tänker ju inte på det faktum att inga gränser är säkra. Dessutom har ju staten Israel aldrig preciserat vilka gränser man skulle betrakta som säkra – så bred på ordentligt här!
4. Undvik helst att beröra fördrivningen av palestinierna år 1948  – det som palestinierna har mage att kalla ”Katastrofen” (al-Nakba). Om du ändå måste – skriv då ”den så kallade” fördrivningen.
5. Bemöt aldrig kritiken i sak – skriv om annat: Israels statskick till exempel.
6. När du beskriver Israel som en demokrati – antyd att demokrati också råder i de ockuperade områdena – men – återigen! - undvik omsorgsfullt att nämna ockupationen i klartext.
7. Försök att rikta uppmärksamheten bort från Israel – skriv om andra länder – Afghanistan, Haiti, Moldavien, vilket land som helst – bara inte staten Israel.
8. Använd alltid benämningen ”bosättare” (inte kolonialister, kolonisatörer eller dylikt) på dem som beslagtagit jord från palestinierna. Du kan därvid, om du bedöms nödvändigt, skilja på ”illegala” och ”legala” bosättningar, utan att nämna att det är ockupationsmakten Israel som godtyckligt använder sådana beteckningar. Att alla kolonier på ockuperad mark är olagliga enligt internationell rätt ska du självklart bortse från!
9. Förbigå din motståndares eventuella hänvisningar till FN och FN-resolutioner med största möjliga tystnad!
10. Om du blir allvarligt trängd i debatten kan du bli nödsakad att göra vissa medgivanden att staten Israel inte kan gå helt fri från kritik – mumla då lite om att det finns ”berättigad kritik”, till skillnad då från ”oberättigad” kritik. Finessen med detta knep är att det hela tiden är DU själv som tillsammans med oss andra lobbyister som avgör vad som är berättigat! Se till att du inte hamnar i en situation där du måste precisera vilka företeelser eller handlingar som du anser det är berättigat att kritisera – då är du genast ute på mycket hal is!
11. Om du måste säga något om den s k fredsprocessen (som Israel alltid så omsorgsfullt blockerat), framhäv att en lösning på konflikten är mycket komplicerad. Försök att få det att låta som om det är palestinierna som ockuperat ett stort område av Israel och vägrar att släppa detta. Nämn aldrig, antyd inte ens, att palestinierna gjort den stora eftergiften att acceptera ett Israel inom 1967 års gränser.
12. Kalla i trängda lägen kritiken mot ockupationen för ”israelhat”. Det lägger sedan grunden för nästa steg i polemiken - vår joker i alla debatter om ockupationen och underkuvandet av palestinierna: ANTISEMITISM! Glöm aldrig denna synnerligen verksamma formel: Kritik mot Israels ockupation = Israelhat = antisemitism. Genom att använda denna trestegsraket har vi förstås inte nödvändigtvis vunnit debatten, men förhoppningsvis blockerat för all fortsatt seriös diskussion i ämnet. Vi önskar dej all framgång i debatterna!

***

Tillrättaläggande
Nej, några sådana debattregler har vi förstås inte hittat. Och det finns antagligen inte heller några sådana. Fast det skulle man faktiskt kunna tro att det gör, när man granskar hur de ivrigaste ockupantkramarna argumenterar i massmedia!