Han ropade: ”Herre, Herre, tänk på mig och styrk mig denna enda gång, o
Gud, så jag får ta hämnd på filistéerna för ett av mina båda ögon.”
Han blev förstås bönhörd och tusentals filistéer krossades i
rasmassorna. Simson offrade sitt eget liv. En sorts forntida
nine-eleven. (Domarboken, kap. 16)
Immanuel Wallerstein konstaterar i sin Commentary 15/10 att vi
har många Simson i dessa yttersta dagar. Benyamin Netanyahu, Israels
premiärminister är en av dem. Han kan rasera Mellanöstern.
Men framför allt använder Wallerstein berättelsen om Simson i
sin kommentar om budgetstriden i USA. Tea Partyrörelsen är kongressens -
nej hela det amerikanska imperiets - Simson, som kan slå sönder det
USA-ledda världssystemet i ett slag.
Det bleknar visserligen bort i alla fall, men de flesta hoppas att det ska ske sakta, utan våldsamma katastrofer.
Så långt Wallerstein. Idag, 17/10, står det klart att Simson
(Tea Partyrörelsen) har besegrats. Dagens lättade kommentatorer
uttrycker osäkra förhoppningar om världsekonomin. Jag ser ingen som
nämner den på lång sikt kanske viktigaste segern: Obama-care har
räddats. Det är en seger för Obama och de 99 procenten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar