De senaste två åren har vi sett hur de vinstmaximerande skolbolagens
utarmning av de egna skolornas resurser (färre och sämre lärare,
avsaknad av skolbibliotek, avsaknad av gymnastik och idrottslokaler osv)
lett till en allt snabbare elevflykt.
När friskoleföretagen satte igång drev de massiva
reklamkampanjer som vädjade till de mest ambitiösa eleverna och
föräldrarna. Kampanjerna hade framgång. Studiebegåvade och ambitiösa
elever med högt utbildade föräldrar lockades till de nya friskolorna.
Elever med rörelsehinder och andra problem uteslöts. Många friskolor
kunde till en början nå goda resultat samtidigt som skolpengarna
genererade vinster.
Men det höll inte i längden. Skickar man pengar som avsetts
för skolfinansiering till skatteparadis utarmar man den egna
verksamheten. Just de ambitiösa elever som man avsåg att locka var de
första att inse detta. Flykten från friskolan inleddes, först som en
liten rännil, sedan som en allt häftigare fors.
Detta ledde i sin tur till uppseende- väckande konkurser
(JB-gymnasiernas sammanbrott är mest iögonfallande) som ytterligare
försämrade friskolornas rykte. Det fria valet hade blivit friskolans
värsta fiende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar