En dag möts de två igen, USA och Kuba av Bertil Egerö

Som alltid i internationell politik sker det mesta bakom offentlighetens ridåer. Blir det ett till synes plötsligt genombrott kan det ha föregåtts av åratal av olika möten, förhandlingar, sökanden efter kompromisser.
   Årets omröstning i FNs generalförsamling om USAs illegala blockad av Kuba visade hur långt Latinamerika och världen i övrigt gått i att minska sitt beroende av USA. Nu har USA en enda stat på sin sida: Israel. Den sista av de små stater som hittills stött USA, Palau, har nu valt att lägga ner sin röst.
   Latinamerika är inte längre USAs bakgård. Jämför med hur läget var 1964. Den regionala organisationen för Amerika OAS, där USAs inflytande var stort och Kuba uteslutits redan 1962, röstade då för USAs blockad av Kuba med 15 röster mot 4. Idag är CELAC den viktiga regionala organisationen för Latinamerika och Karibien, och den är stängd för USA.
   USA behöver tänka om. USA-analytikern Tom Hayden tolkar läget i Washington så, att när både Obama och bröderna Castro lämnat kan blockadpolitiken mycket väl komma att överges. Obama kliver av 2016, Raul Castro två år senare.
   Idag pågår också samtal om att åter öppna en direkt postservice mellan länderna. Kampen mot droger samordnas. Kuba besöks nu av omkring 400 000 Kuba-amerikaner årligen. Migrationspolitiken, med nya reformer för en friare rörlighet mellan länderna, diskuteras.
   Kubas reformprogram har börjat öppna för privat företagsverksamhet. De två valutorna ska bli en. Utländska investeringar är välkomna – på vissa villkor, liksom gäller i alla andra länder.
   Att hålla en ekonomisk blockad mot Kuba rimmar inte så väl med USAs krav på global fri handel. Men Obama saknar ännu det politiska utrymmet för att lätta på blockaden. USAs ensidiga svartlistning av Kuba som en ”terroriststat” är ett annat hiinder för normalisering. Samtidigt behöver regeringen finna en väg att få hem den amerikan, Alan Gross, som hålls i kubanskt fängelse för att ha smugglat in högteknologisk utrustning.
   Ett steg i normaliseringen kunde vara att Gross byts ut mot den siste av ”De Fem” – de kubaner som genom spionage i Miami avslöjat exilkubanernas planer på terroraktioner mot Kuba, och som därför landat i USAs fängelser. Idag är fyra kvar i USA, en med dubbel livstid framför sig. Tre har snart avtjänat sina straff och kan då resa hem igen.
   USA:s läge i världen har förändrats påtagligt på senare år. Det är dags att lämna de hårda åren av isolering av Kuba bakom sig, inte minst med tanke på Kubas goda anseende i Latinamerika idag.
   Det ljusnar så sakta vid horisonten, under de tunga moln som ännu skymmer sikten över vattnen mellan Kuba och Florida.