Det soliga Stortorget är scenen för
demonstrationsbaletten Första Maj. Socialdemokraterna inleder
stillsamt. Jag hakar på vid Bantorget och ansluter mig till ett textat
plakat som kräver att Klostergården ska få tillbaka sin Träffpunkt.
Nickar åt några andra pensionärer hemifrån.
Det är livligare när Vänsterpartiet samlas. En brokig orolig massa. Högtalaren ekar ohörbart. Förväntan växer. Kommer aldrig Röda Kapellet? Nej.
Ur intet uppenbarar sig plötsligt tjejerna nerifrån Södergatan, ett långt tåg med glada ansikten och ljusa röster. Enstaka killar också. De dansar förbi. Alla är överraskade. Många stämmer in i deras slagord. Andra ser betänksamma ut. Så försvinner de igen, borta vid Kino.
Mässingsinstrument glimmar i torghörnet mot Gleerups. Röda Kapellet. Folkmassan formerar sig i kolonner. Poliserna är stressade. Plötsligt sätter sig tåget i rörelse. Vi hamnar bakom en disciplinerad talkör som ryter ”SKA KROSSAS!”
Det är livligare när Vänsterpartiet samlas. En brokig orolig massa. Högtalaren ekar ohörbart. Förväntan växer. Kommer aldrig Röda Kapellet? Nej.
Ur intet uppenbarar sig plötsligt tjejerna nerifrån Södergatan, ett långt tåg med glada ansikten och ljusa röster. Enstaka killar också. De dansar förbi. Alla är överraskade. Många stämmer in i deras slagord. Andra ser betänksamma ut. Så försvinner de igen, borta vid Kino.
Mässingsinstrument glimmar i torghörnet mot Gleerups. Röda Kapellet. Folkmassan formerar sig i kolonner. Poliserna är stressade. Plötsligt sätter sig tåget i rörelse. Vi hamnar bakom en disciplinerad talkör som ryter ”SKA KROSSAS!”
Nu får vi annat att tänka på. Vid stadsbiblioteket på St Petri Kyrkogata hör vi ljudet av annalkande talkörer och högtalarmusik. En demonstration, en som är mer vänster än vi. Gatan är ganska trång. Det påminner om den där kompositionen som beskriver hur två mässingsorkestrar närmar sig varandra, möts och sedan avlägsnar sig igen. En massa polisbilar blänker i solen. En gång överensstämmer talkörerna. INTERNATIONELL SOLIDARITET ropar vi. ARBETARKLASSENS KAMPENHET svarar de. Sedan uppstår visst lite gruff längre bak i tåget.
När vi går tillbaka mot Stortorget på Klostergatan hör vi åter den mystiska talkören. FOTSVETTEN!...SKA KROSSAS! Kalle blir tvungen att tränga sig fram och fråga. Han kommer tillbaka. Mysteriet är löst. Någon ropar Kampen... och lite senare Fascismen... men det hörs inte hit. Vi lyssnar spänt. Jo, någonstans i det allmänna skanderandet kan man ana en svag röst: kampen... Talkören dånar: FORTSÄTTER! Fascismen... SKA KROSSAS!
Vi funderar på det snart 50-åriga slagordet Krossa USA-imperialismen! Det var tydligare och ingen kunde undgå att höra det och förstå.
Men nu är vi tillbaka vid Stortorget. Röda Kapellet spelar Internationalen, alla sjunger och så ska Ali Esbati tala. Demonstrationsbaletten klingar av. Kvar finns minnet av fyra demonstrerande tåg som marscherat omkring i Lunds stadskärna som på det sättet varit levande, en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar